Mikael Wiehe
torsdag 2 sep
Veckans ledare

Bonus och bidrag blev fiasko

Ledarstick

Valfläsket

Debatt

SJ – vart tog du vägen?

Många missnöjda med sommarjobbet

Kina hårdsatsar i Sydamerika

Life during wartime

Ge fan i min personliga integritet

Kalendarium

ETC:s nyhetsbrev

Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på ETC:s nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.


Namn:

E-postadress:


Finanskrisen ingen olyckshändelse

2008-10-03

Finanskrisen är ingen olyckshändelse utan ett inslag som hör kapitalismen till. Det säger ekonomilektorn Daniel Ankarloo, vid Malmö högskola.
– Det finns de som vinner på den här situationen, säger han i en intervju i ETC.

Daniel AnkarlooVad är det egentligen som händer på finansmarknaden?
– Grunden är att amerikanska banker och bolåneinstitut har lånat ut pengar till folk för att köpa ägodelar, framförallt bostäder, till värden de inte har. De har lånat ut pengar och så länge värdet på fastighetsmarknaden gått upp har folk kunnat betala tillbaka, men när nu värdet på fastigheter går ner kan folk inte betala. Och när bankerna inte får tillbaka sina pengar går värdet på deras aktier ner och i värsta fall – vilket nu händer – går de i konkurs.
Hur har det blivit så här? Vad är grundproblemet?
– Den amerikanska situationen är speciell, det har helt enkelt bildats en lånebubbla. I denna lånekarusell har man köpt själva lånen, vilket skapat spekulationsbubblor. Man har använt fastigheter som handelsvara och utgått från att man kunnat köpa för ett pris idag och sälja för ett dyrare i morgon. Problemet är att om priset inte går upp förlorar man pengar. När många försöker sälja samtidigt för att förlora så lite så möjligt sjunker priset ännu mer och en negativ spiral bildas.
Vem förlorar mest på krisen?
– Det finns tre kategorier förlorare. De som får gå från hus och hem i USA, arbetarklassen som får bära krisen genom ökad arbetslöshet och lägre löner och skattebetalarna vilka får betala spekulanternas lån, istället för att få se sina pengar gå till skola, vård och omsorg.
– Vi har tur att den svenska välfärdsstaten fungerar bra, vi har ett skyddsnät i form av ett överskott som gör att vi inte behöver tränga undan vård, skola och omsorg.
Vem vinner då på allt det här?
– En absolut vinnare är medlemmarna i bolagsstyrelserna eftersom systemet gör att de får sin bonus och sina bisarra löner oavsett om affärerna går bra eller inte. Dessutom vinner de som köper i tid och säljer i tid.
– Det som händer nu är ingen olyckshändelse, det finns de som vinner på den här situationen. De som lever på skillnaderna i priserna. Det är en myt att markanden är stabil. Jag är inte förvånad över det som nu sker, det har hänt förr i historien, det är inte ovanligt. Vi har sett alla varningstecken.
Hur pass stor kontroll har svenska banker på sin utlåning om man jämför med de amerikanska?
– Våra politiker säger två saker, dels att svenska banker har bra vinster och att de har råd med kreditförluster. De kommer inte att gå under, deras vinst kommer bara att minska. Det andra är att den svenska offentliga sektorn har så stora överskott att de kan täcka upp bättre än i USA. Men man vet aldrig.
Hur påverkar krisen gemene man här i Sverige?
– Det beror på vad den amerikanska politiken lyckas göra. I Sverige kommer krisen att utvecklas till en arbetslöshetskris, tror jag. Krisen kommer att slå mot många företag som är beroende av USA:s ekonomi, exempelvis bilindustrin vilka redan varslar. Det är framförallt den privata sektorn som drabbas och man skulle kunna kompensera detta genom att återanställa i offentlig sektor, vilket tyvärr inte kommer att ske. Vi skulle kunna utnyttja det stora överskott vi har i statskassan till detta, tycker jag.
Vad ska man göra som kund i Swedbank, om man ändå är orolig? Skulle banken kunna gå omkull?
– Jag har inget specifikt råd. De som uttalat sig säger att bankerna är stabila. Att bankerna bara får gnaga på sina vinster. Dessutom kommer staten inte tillåta att svenskar inte får ut sina pengar. Enskilda bankkunder behöver inte vara oroliga.
– De som kan vara oroliga är de som har belånade hus, särskilt om de hade tänkt sälja snart, de kan förlora pengar. Dessutom kan de som lånat upp till 100 procent få svårt att betala tillbaka.
Hur påverkas då våra pensioner?
– Det svenska offentliga pensionssystemet har enorma överskott så det är inte hotat. Mycket av överskottet i budgeten är pensionspengar. De pengar man själv placerat kan däremot råka illa ut, framför allt om man placerat dem i fonder i USA.
Hur tolkar du Anders Borgs uttalande om att världsekonomin påverkas av ”rå girighet”?
– Jag har två kommentarer till det. Borg är en ivrig anhängare av marknadsekonomin och det här uttalandet förstärker bara myten om att detta inte borde hända, att krisen inte har med själva systemet att göra.
– Dessutom individualiserar han problemet. Han säger att spekulanterna är giriga på samma sätt som han säger att de arbetslösa är lata. Krisen har inget med direktörernas löner att göra.
Kommer kapitalismen att gå under nu?
– Nej, det kommer den inte att göra. Det som går under nu, det är nyliberalismen som ideologi, men inte som ordning. Nyliberalismen går in i en annan fas och tar hjälp av staten. Gamla hökar som George Bush går till staten för att rädda bankerna. Krisen är en dödsstöt för idén om att staten inte har en funktion, idén om en offentlig sektor kommer kunna bita sig fast. Men kapitalismen kommer inte gå under – tvärt om! Det som händer nu är en räddningsaktion för kapitalismen. Det finns heller ingen annan rörelse som kan ta över. Det som är farligt med vår tid är att det inte finns någon starkt arbetarrörelse som kan ta över och att det då ökar risken att någon annan gör det, i värsta fall fascismen.

Linnea Nilsson



Skriv ut | | RSS | |


 

  1. Av: Michael

    Det är en konsekvens av det skuldbaserade penningsystem som vi har. De 4-5 sista åren har penningmängden i Sverige ökat med mellan 10-20% nästan hela tiden. Dessa nya pengar har bankerna skapat genom kreditexpansionen (=skuldexpansion). Den ökade penningmängden har mestadels tryckts in i bostadsbubblan.

    När två budgivare på ett hus bjuder mot varandra har de oftast inte pengarna utan lånar dessa från banken. Bankerna i sin tur har inte heller dessa pengar utan hittar på dem genom fractional reserve systemet.

    358 miljarder kronor skapade bankerna endast under 2007 på detta sätt från ingenting.Det mesta har använts för att hetsa boköpare mot varandra att sätta sig djupare i skuldslaveri.

    Detta är ingen marknad, det är ett skuldslaveri-race där den som skuldsätter sig mest får någonstans att bo. Allt medan bankerna rent bokstavligt inte har gjort ett skapandes gram – bara skapat pengar från ingenting.

    Bubblan i Sverige är större en den som skapades efter kreditavregleringen 1985 som ploppade i början av 1900-talet. Redan före valet 2006 varnade den här docenten (se länk nedan) för att detta. Sedan har vansinnet fortsatt i 2 år till.

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_353006.svd

    För att få ett hum om hur fractional reserve banking funkar kolla in:
    http://blogg.aftonbladet.se/11316/



       3 oktober 2008, 15:22   


  2. Av: sven brunskog

    vi får hoppas på en god diktator.



       6 oktober 2008, 20:12   




Fler artiklar i samma kategori





Prova Camino!

 

Reklam: ecoshopping.se

 

Textarkivet
  
Frihet

 

Dagens Arena

 

Stefan Sundströms nya skiva

 

Marknadsmyter av Daniel Ankarloo

 

ETC-chili

 

ETC:s Bloggportal

Ansök om att få vara med i denna lista via detta formulär. Om du vill rapportera en blogg med stötande innehåll så kan du skicka oss ett mejl.


 

 


ETC ansvarar inte för det som skrivs på dessa bloggar

Kloka hem

 

Ordfront

 

KulturStan