Sveriges ljusskygga terrorjakt

Utdrag ur Terroristjaktens svarta bok som ges ut av organsiationen Charta 2008 på årsdagen av 11 september. Huvudförfattare är Gösta Hulthén och Lena Sonne.

Terrordådet i New York den 11/9 2001 var avskyvärt då det drabbade så många oskyldiga civila. Vi känner sorg med deras efterlevande. Men vi känner också sorg över vad det gjorde med USA. Vi lever trots allt i tron på Sverige som ett bålverk för mänskliga rättigheter . Men både när det gäller att döma misstänkta muslimer efter nya undantagslagar mot terrorism och när det gäller gripanden och bortföranden till tortyrländer, har Sverige tyvärr varit ett negativt ”föregångsland”.

Den mörka sidan av Västerlandets och Sveriges politiska historia är ofta en historia om att jaga påhittade demoner och fiender – kättare på medeltiden, häxor på 1600-talet, judar på 1930- och 40-talet, kommunister på 50-talet. 2000-talets demoner och fiender är islamister och muslimska terrorister.

”Rättssäkerhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen. […] Domstolarna ska vara självständiga från partipolitiken. Det är riksdagen som stiftar lagarna, men det är domstolarna som dömer utifrån lagarna.” Så definieras begreppet rättssäkerhet på Sveriges Riksdags hemsida. Men 2003 års terroristlag, som för första gången vill definiera vad som utmärker en terrorist, strider på flera punkter mot dessa rättssäkerhetens krav.

En troende muslim som i media först pekats ut som misstänkt terrorist, visar sig ha en nackdel redan genom sin tro.

Bevisen hemligstämplade

Sammanlagt 12 personer, alla troende muslimer från krigsdrabbade muslimska länder, har åtalats för terrorbrott i Sverige mellan 2001 och 2011. Hur många som hållits häktade är hemligt, men de är troligen långt fler. De enda två som dömts, två kurdiska flyktingar, pekades i media mer eller mindre ut som skyldiga, redan före rättegången. De avgörande bevisen var delvis hemligstämplade.

Den lag de dömdes efter hade visserligen stiftats i riksdagen, men egentligen tillkommit på initiativ av USA:s dåvarande president.

Åsiktsregistrering av muslimer

En grundläggande svaghet i svensk terroristjakt är sammanblandningen av brottsbekämpning och massiv åsiktsregistrering av radikala muslimer, med stöd av politiserade speciallagar, terroristlistor och folkrättsstridiga utvisningar till tortyr.

När muslimer begår brott med politiska motiv kallas det gärna terrorhandlingar. När USA avrättat något tusental misstänkta och civila muslimer i hundratals drönarattacker, kallas det inte statsterrorism. Men det går inte att bortse från att krigen i Irak, Afghanistan och Tjetjenien, för många muslimer framstår som riktade mot just muslimer. Krig skapar inte bara hat och frustration. De skapar också behov av fiendebilder. ”Kriget mot terrorismen” är inget undantag.

Gösta Hulthén
Lena Sonne