Högern har ordet

Utanförskapet och arbetslinjen är de ord som alliansen hårdast nött in i svenska medvetanden under sina fyra år vid makten. Högern har även skapat begrepp som välfärdens kärna och besparingsskatt. Men vad betyder egentligen det borgerliga nyspråket? Och varför används det av vänsterpolitiker?

Under den borgerliga alliansens fyra år vid makten har vi tvingats bekanta oss med en hel del nya begrepp som utanförskapet, välfärdens kärna och besparingsskatt (=förmögenhetsskatt). En del gamla uttryck har också använts på nya sätt, plötsligt var ju Moderaterna ”det nya arbetarpartiet” och den gamla socialdemokratiska arbetslinjen en piska för att övertyga de sjuka, arbetslösa och segregerade att det visst finns jobb bara man anstränger sig lite. Begreppen används i dag inte bara av högern utan även av medierna och vänsterpolitiker.

Uttryck i ideologiskt syfte
En som intresserat sig för det borgerliga nyspråket är Irene Molina, forskare på Uppsala universitet. Under Rödgrönt akademiskt forum i Uppsala förra helgen höll hon i seminariet Utanförskap – om det politiska språket som fälla.

– Vänstern använder vissa uttryck lite oreflekterat och anammar språk som egentligen kommer från nyliberalt håll. Utanförskap är ett sådant exempel, det bygger inte på verkligheten. Det har bara skapats i ideologiskt syfte, säger hon.

Till utanförskapet räknas de personer som får sin försörjning genom ett av följande ersättningssystem: ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, arbetslöshet, sjuk- och aktivitetsersättning eller sjukpenning. Om två personer varit arbetslösa ett halvt år vardera läggs de två halva personerna ihop och bildar i statistiken en hel person i utanförskap. Är du sjukskriven två veckor under ett år bidrar du således med 1/26:s person i utanförskapsstatistiken.

Begreppet utanförskap har kritiserats bland annat av Riksrevisionen för att vara oklart definierat. Och vad menas egentligen? Är det relevant att klumpa ihop grupperna sjuka, arbetslösa och segregerade med den enda gemensamma nämnaren att de står utanför arbetsmarknaden? Vad innebär det att personer som faktiskt befinner sig på arbetsmarknaden med någon typ av lönesubvention, till exempel anställningsstöd, ingår i utanförskapet trots att syftet med stödet är att erbjuda en väg ut ur det samma? Är det rimligt att du genom din veckolånga influensasjukskrivning blir en del av utanförskapsstatistiken? Hur många befinner sig egentligen i utanförskapet? Frågorna är många, svaren få. Ändå har begreppet blivit vardagsspråk hos många – även vänsterpolitiker.

”En varningssignal”
Irene Molina anser att när man börjar prata om utanförskap istället för enskilda samhällsproblem som fattigdom och marginalisering så ändras problemfokus, problemet är inte längre samhället utan den individ som befinner sig ”utanför”. Att socialdemokrater, som Sven-Erik Österberg och Tomas Östros, har börjat använda uttrycket tror hon kan ge fler väljare känslan av det inte finns några skillnader mellan blocken.

– Det kan vara en varningssignal för att vänstern har mist sin ideologiska och kritiska noggrannhet. Intresset för teorin har sjunkit och man har tappat ideologisk och intellektuell skärpa. Högern har förstått ordets makt.

Författaren och debattören Maria-Pia Boëthius ser ordet utanförskap som ett oerhört stigmatiserande ord, som pekar ut människor som utstötta när de inte alls är det.

– Högern har problemformuleringsföreträdet och vänstern använder inte de ord vi använde förut. Folk är rädda att använda ordet högern och säger alliansen eller de borgerliga istället. Jag tror att det är ett misstag.

”Vänstern borde skaffa egna ord”
Maria-Pia Boëthius anser att vänstern istället för att anpassa sig till alliansens begrepp och propaganda borde måla upp en lockande bild av det samhälle de istället vill ha. Det har man inte lyckats med, säger hon.

– Vänstern skaffar inga egna ord för en ny värld utan försöker hela tiden försvara sig eller använder högerns nyord. Högern äger berättelsen om världen nu.

Socialdemokraterna verkar vara rädda för att utmana alliansen, tycker Maria-Pia Boëthius.

– De har köpt berättelsen om att de måste vinna en bred medelklass som är rädd för socialdemokrati och ser sänkta skatter och ett mindre solidariskt samhälle som bra för affärerna och den personliga lyckan.

Hon har märkt att flera av de begrepp som tidigare användes av vänstern för att beskriva den svenska verkligheten i dag känns obekväma för många.

– Om man använder ord som utsugning, förtryck och kapitalism bland socialdemokraterna så blir vissa jättegenerade.

Helena Gustavsson
helena.gustavsson@etc.se
0702-197333

Mer borgerligt nyspråk

Arbetslinjen: Begreppet arbetslinjen är inget borgerligt påhitt utan har, enligt ekonomihistorikern Malin Junestav, funnits inom den svenska politiken sedan 1930-talet. Men innehållet har skiftat. ”Ska vi förstå innehållet som ett försvar av ’rätten till arbete’ eller snarare som en skyldighet att bidra med en motprestation till samhället, i gengäld för de sociala förmåner som välfärdsstaten erbjuder?” frågar Junestav i sin doktorsavhandling Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001. Hennes eget svar är att tolkningen av vad arbetslinjen innebär skiljt sig åt genom åren beroende på tidsandan och det samhällsekonomiska läget. När alliansen idag säger att Socialdemokraterna svikit den arbetslinje man tidigare stod bakom är det alltså som att jämföra äpplen och päron. Ordet är förändrat, fyllt med till stora delar nya idéer.

Verklighetens folk: Lanserat av Göran Hägglund. I Hägglunds Sverige är den radikala eliten, ”kulturvänstern”, en mäktig grupp med målsättningen att förstöra och diktera livet för ”vanliga Svenssons”. Stora delar av kulturlivet och forskningen i Sverige går enligt Hägglund därför ut på att göra det omöjligt, eller åtminstone olustigt, för Verklighetens folk att fortsätta grilla flintastek och titta på konst som föreställer något.

Välfärdens kärna: Enligt Timbrochefen Thomas Idergard har välfärden en kärna och i den ingår inte fritids- och kulturverksamhet. För att få statsbidrag under krisen skulle kommunerna tvingas avskaffa de separata fritids- och kulturnämnderna. Bibliotek, fotbollsplaner och musikskolan blev lyx, skattesänkningar för höginkomsttagare ansågs dock fortfarande som en nödvändighet.
 

Blå grodorna, blå grodorna...

Mycket har blivit sagt under alliansens snart fyra år vid makten. Vissa uttalanden har dock blivit mer uppmärksammade än andra. Grodor eller inte – här har vi samlat några av dem. 
 
"Går man på bistånd kan man inte få allt det som den som har ett arbete kan skaffa sig. Då är det skäligt att man får tandvård så att man har tjugo tänder kvar – men där går gränsen för vad skattebetalarna ska ställa upp med”
– Thomas Nilsonne, moderat och ordförande för socialnämnden i Täby till Dagens Nyheter.

”Visst hade väl Sverige varit fattigare utan Zlatan, uppvuxen på Balkan, den store cykelfabrikören Salvatore Grimaldi, uppvuxen i Italien, Nyamko Sabuni, uppvuxen i Afrika...”
 – Jan Björklund på Folkpartiets nationalmöte. En okontroversiell groda kan tyckas, men fotbollsstjärnan är född och uppvuxen i Malmö och Afrika är en kontinent. Jämställdhetsministern har sitt ursprung i Burundi.

”Vad tänker Mona Sahlin representera om hon möter mig i en debatt? /…/ Hon vill möta mig för att gnälla.”
– Fredrik Reinfeldt till Expressen om varför regeringen backat ur minst 54 debatter med oppositionen.

”Centerpartiet har knappast stått upp för de idéer man gick till val på, men man har också blivit överkörda som ett glasspapper på en motorväg av sina kollegor i regeringen.”
– Magnus Andersson, CUF-ordförande, om internet och upphovsrättsfrågor på sin blogg.

”Tycker invandrare och invandrarföretagare är otroliga. Någon idiot hade i natt gjort det lite större behovet i vårt trapphus (och lagt sin halsduk där...). Jag ringde vårt städbolag som drivs av invandrare som på en halvtimme skickade över en ryska som städade och sanerade trappen. Det är arbetslinjen det, att på en halvtimme en söndag få fram en duktig städerska som gör ett fantastiskt jobb.”
– Fredrik Reinfeldts pressekreterare Edvard Unsgaard kopplar samman arbetslinjen och bajsstädning på Facebook.

”Det kommer att resultera i att resurser frigörs och de kan vi använda till att sänka skatten”
– Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) i Svenska Dagbladet om hur de nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar.

Sammanställt av Sofia Lundgren
Har du en politikergroda på lager? Mejla sofia.lundgren@etc.se!