Läsplatta vs papperstidning

TEKNIK Visst måste böcker och tidningar i form av ettor och nollor vara mycket bättre än traditionellt papper!? Nej, inte nödvändigtvis. Det belastar miljön att producera själva läsplattorna, elektronik som sedan också blir avfall. Men du kan som användare maximera teknikens gröna potential.

Under våren har läsplattan, det vill säga en hårdvara som låter användaren läsa böcker och tidningar digitalt, framställts som 10-talets självklarhet och miljöns högteknologiska räddningsplanka. Första tanken är ju att om vi svenskar inte behöver göra av med 700 000 ton papper per år bara för vår läsning, måste det vara bra. Tänk själv: Mindre skogsavverkning, mindre massaproduktion, färre tryckta medier, mindre transportbehov, mindre behov av återvinning…

Men riktigt så enkelt är det inte.
Knappast någon kan väl ha undgått att ha hört talas om Ipad, den första läsplattan från företaget Apple. Den representerar något nytt. Medan läsplattor oftast har satsat på lång batteritid (exempelvis klarar sig Kindle-plattan upp till en vecka samtidigt som den är konstant trådlöst 3G-uppkopplad) och en läsupplevelse som mer liknar bläck på cellulosa (hög upplösning och kontrast, e-ink), är Ipad ett strömtörstigt multimediamonster som har orsakat salivflöde hos dem som vill läsa digitala tidningar och böcker – men också surfa, se video, spela, lyssna på musik med mera, med mera.

Brytpunkt vid 33 böcker
Åsa Moberg och Clara Borggren, båda KTH-forskare vid Centre for sustainable communication, kom nyligen med en rapport som jämför e-bok på läsplatta dels med inbunden bok på 360 sidor köpt i butik, dels med samma bok från nätbokhandel. Själva distributionen – där vinner läsplattan. Den studerade pappersboken transporteras 110 mil, en e-bok reser som ettor och nollor. Ändå är det tveksamt om läsplattan egentligen är bättre.

Moberg och Borggren har utfört en livscykelanalys, vilket betyder att helheten vägs in. Och läsplattan belastar miljön främst vad gäller tillverkning och avfall.

Ska du som användare nå brytpunkten, där du faktiskt börjar bli grönare än vad du hade varit med pappersboken, måste läsplattan livslängd medge att du över nästan två års tid läser motsvarande 33 böcker á 360 sidor.

2007 var Åsa Moberg en av dem som låg bakom en rapport – i samarbete med branschorganisationen Tidningsutgivarna – som tittar närmare på ett annat av läsplattans användningsområden: digitala nyhetstidningar och magasin. Rapporten rankar tidning på läsplatta (inte av mer energiförbrukande Ipad-typ) som mindre miljöbelastande än både papperstidning och tidning som du läser på dator via nätet (30 minuter/dag).

Miljövänligt med multifunktion
– Tillverkningen kan du som användare inte direkt påverka, men du kan använda läsplattan till så många saker som möjligt. Inte bara läsa böcker, utan även tidningar, PDF-er och andra elektroniska dokument. Du kan vårda din läsplatta så att den håller länge. Du kan också undvika att byta ut den när det dyker upp en snyggare modell, säger Moberg.

– Tillverkarna kan, förutom att öka användbarheten, se till att nyttja så lite farliga ämnen som möjligt och göra sina produkter återvinningsbara.

Genom sitt arbete har hon själv prövat läsplattor av den energisnåla sorten. Bortsett från några invändningar, som att det var trögt att bläddra mellan sidor, var det en positiv erfarenhet.
– Läsningen blev skönare än på datorskärm, och så är smidigheten fördelaktig, att man enkelt kan ta med sig den på bussen.

Andreas Gustavsson
andreas.gustavsson@etc.se
08-410 357 15

Visste du att…

E-boken är kommersiellt fortfarande minimal. Den stod för 0,5 procent av förlagens intäkter år 2008, enligt Svenska Förläggareföreningen.
Detta till trots har pappersberoende branscher noterat att något är på väg att hända. I höstas gjorde Skogsindustrierna en opinionsundersökning, som kan ses som ett försök att mota digital konkurrens. Resultatet var att många svenskar – felaktigt – ser metall och glas som förnybara material, men inte trä. ”Ju mer vi ersätter icke förnybara material med förnybara, desto större blir miljö- och klimatvinsterna. Trä, papper och massa är förnybart”, sa då Caroline Rothpfeffer, skoglig rådgivare på Skogsindustrierna.

Hallå där...

Sven-Åke Boström, medieutvecklare på Sundsvalls Tidning, som redan 2006 lät elva familjer pröva att prenumerera digitalt till läsplatta.

Blev det bu eller bä?
– Alla kände att det här var ett format som de kunde tänka sig att övergå till i framtiden. Vissa tyckte att de lika gärna kunde göra det direkt, medan andra ville avvakta några år till tekniken blivit bättre.
Vad gillade familjerna med e-tidning och läsplatta?
– De tyckte att det var bekvämt att läsa, att det blev mindre aktivt än att sitta framför en stationär dator. De tyckte att upplösningen var behaglig, läsningen relaterades till traditionell tidning. Sedan var det skönt att slippa gå till brevlådan. Vi levererade två upplagor varje dag, en klockan 19 och en vid midnatt.
Vad tyckte testgruppen var jobbigt?
– Några saknade färg (försöket skedde på plattformen iRex Illiad). Och det är inte bara läsare som vill ha färg, det vet vi att också annonsörer efterlyser. Men överlag var gruppen rätt nöjd med själva läsupplevelsen. Även om någon tyckte att det var lite för långsam sidbläddring och bekymrade sig för överblicken.
Men när det mesta ändå finns att läsa gratis på nätet, vill man då betala för en digital produkt för läsplatta?
– Samtliga var villiga att betala. Sedan varierade det. En del ville att det skulle vara något billigare än pappersprenumeration, medan andra tyckte att det var rimligt med samma pris, och det fanns de som kunde tänka sig att betala mer om e-tidningen tillfördes mervärde.
Så hur har ni gått vidare?
– Projektet skedde inom ramen för Tidningsutgivarna, och när det avslutades hamnade detta med e-tidning lite grann i malpåse. Men nu är det dags att ta upp tråden. Norge och Finland har kommit långt, ett antal tidningar där kommer att erbjuda sådana lösningar redan under året.
Om du får sia, hur ser svenskarnas mediekonsumtion ut om, säg, tio år?
– Papperstidningarna dras med både vikande upplagor och annonsintäkter. Det kommer att vara nödvändigt att erbjuda en ny lösning – inte minst sett ur miljöasperspektiv. Samtidigt innebär det inte papperstidningens död. En lösning är att den kommer ut på helgen, mer i magasinsform, medan vardagens täcks av digital distribution.

Andreas Gustavsson