Misslyckad jämställdhetspolitik

Kritiker anser att jämställdhetsarbetet har stagnerat under alliansregeringens år vid makten.
– De insatser som har gjorts har varit kontraproduktiva, säger Gertrud Åström, ordförande i organisationen Sveriges kvinnolobby.

I riksdagsvalet 2010 hoppas regeringen Reinfeldt kunna locka till sig fler kvinnliga väljare. Därför har Moderaterna, enligt egen utsago, vässat till sin jämställdhetspolitik. ”Vi har varit dåliga på det här området tidigare”, förklarar partiets jämställdhetspolitiska talesperson Hillevi Engström i en presskommentar i januari.

Att självkritik kan vara på sin plats är en åsikt som inte bara delas av oppositionsanhängare. Under de senaste åren har de faktiska inkomstklyftorna mellan könen ökat samtidigt som den rikaste tiondelen av befolkningen som tjänar mest på regeringens skattesänkningspolitik till 76 procent består av män, enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst.

I takt med att kommuner och landsting nu drar åt svångremmen väntas arbetslösheten bland den kvinnliga delen av befolkningen att stiga.
– Man kan säga att krisen får ett väldigt tydligt ojämställdhetsansikte även i Sverige. Så länge krisen pågår, och inte minst när vi ska sanera oss ur den, kommer ojämställdheteten att öka, säger Gertrud Åström, ordförande i Sveriges kvinnolobby, en partipolitisk obunden paraplyorganisation för Sveriges kvinnorörelse.

Felaktig analys
Hon anser att jämställdhetsarbetet i stort sett har stagnerat under alliansregeringen år vid makten. En av orsakerna är att det har saknats en samlad bild av vad man vill åstadkomma.
– Pengar har fördelats ut i samhället i olika projekt där ansvaret har lagts på någon annan, i stället för att regeringen aktivt styrt mot ökad jämställdhet. Dessutom har vi haft reformer som delvis tagit ut varandra, vilket jag ser som ett uttryck för att vi har en regering bestående av fyra olika partier som faktiskt tycker olika på jämställdhetspolitikens område.

De förändringar som regeringen genomfört på området – vårdnadsbidraget, avdrag för hushållsnära tjänster och en jämställdhetsbonus som knappt har utnyttjats – beskriver hon som ”pyramidala misslyckanden”.
– Analysen verkar ha varit helt felaktig. Hur kan man tro att man ska skapa ökad jämställdhet med dessa insatser? För mig är de helt kontraproduktiva.

”Saknar konkreta åtgärder”
Åström anser att regeringen har haft många chanser att påverka politiken i rätt riktning, men inte tagit dem.
– Till exempel har man inte arbetat för kvinnors rätt till heltid som är en av de viktigaste frågorna för att öka kvinnors möjlighet att försörja sig.
Samtidigt som hon välkomnar att Moderaterna nu har bestämt sig för att satsa mer på jämställdhetspolitiken, är hon kritisk till att partiet inte gör upp med de grundläggande strukturerna.
– Det är bra om det blir konkurrens mellan blocken och att alla vill mycket på jämställdhetsområdet. Men jag saknar konkreta åtgärder. Jämställdhet har aldrig skapats med bara retorik.

Maria Holm

 

”Kommer ta strid mot höjda skatter” 

Nyamko Sabuni (FP) är jämställdhetsminister och ansvarig för alliansregeringens politik inom området.

Vad har regeringen gjort för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män?
– Nu genomförs reformer som möjliggör för fler kvinnor att få större del av sin inkomst från lön och mindre från bidrag. Jobbskatteavdraget har gjort det lönsammare att gå från deltid till heltid, regeringen har infört bättre möjligheter att kombinera yrkesliv och familjeliv med skattelättnad för hushållsnära tjänster och jämställdhetsbonus samt insatser för att minska kvinnors sjukskrivningar.

Har regeringen gjort något för att höja lönerna inom lågavlönade kvinnoyrken?
– Vi har sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare. Resultatet är kraftigt förbättrade marginaler för vårdbiträden, förskollärare, sjuksköterskor och andra kvinnodominerade yrkesgrupper. Vi vill fortsätta arbetet och kommer att ta strid mot dem som vill höja skatterna för Sveriges kvinnor. Lönerna är i övrigt en fråga för arbetsmarknadens parter.

Vad har alliansen gjort för att öka antalet kvinnor i bolagsstyrelser?
– Vi har genomfört reformer som skapar förutsättningar för såväl kvinnor som män att kombinera arbete och familjeliv samt att utvecklas på sin arbetsplats och göra karriär. Men ansvar för hur det ser ut på chefspositioner och i styrelser är näringslivets.
– Det finns ingen brist på kompetenta kvinnor. I de statliga bolagen har alliansregeringen kommit långt. Där är nu 48 procent av styrelseledamöterna kvinnor och 52 procent män. Vi har inte kvoterat in kvinnor, utan valt de mest kompetenta kandidaterna.

Har regeringen arbetat för att motverka trafficking?
– Människohandel för sexuella ändamål kan beskrivas som vår tids slaveri. Vi har en handlingsplan mot detta med satsningar på över 200 miljoner kronor. Vi ska bekämpa människohandeln, men också underlätta för utsatta att ta kontroll över sina liv genom rehabilitering, utbildning och arbetscoachning. Möjlighet till arbete och egen försörjning är bästa garanten för att inte hamna i samma situation igen.

Hur ser du på att vårdnadsbidraget efterfrågas främst av kvinnor i invandrartäta områden?
– Att det är många kvinnor i de invandrartäta områden som tar ut vårdnadsbidrag är för mig ännu ett tecken på att arbetslösheten i denna grupp är för hög. Regeringen arbetar för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden genom att göra det billigare att anställa och lönsammare att arbeta. 

”Vi vill att alliansens vallöften innehåller en jämställdhetsanalys. Det är lätt för partierna att glömma bort den aspekten när de utvecklar sin politik”, sade du nyligen. Varför glöms jämställdhetsaspekten bort?
– Man måste vara medveten om att könsneutral politik inte alltid betyder rättvis politik ur ett könsperspektiv. Fördjupning inom sitt politikområde och en närmare titt på till exempel könsuppdelad statistik ger stor kunskap för hur politiken kan utformas. Jämställdhet är ingen enskild fråga utan måste genomsyra politiken i stort. 

Helena Gustavsson

Nyamko Sabuni valde att besvara frågorna via mejl. Därför saknades tyvärr möjlighet att ställa följdfrågor.

 

”Vi vill införa en kvoteringslag”

Claes Borgström är Socialdemokraternas talesperson i jämställdhetspolitiska frågor.

Hur pass överens är oppositionspartierna när det gäller jämställdhetsarbetet?
– Vi har tveklöst en gemensam grundsyn. Till skillnad från de borgerliga partierna anser vi att det krävs kollektiva åtgärder för att skapa individuell frihet, till exempel när det gäller föräldraförsäkringen. Sen kan det finnas vissa delfrågor där vi ännu inte är överens om vilka tekniker vi ska använda.

Är just föräldraförsäkringen en fråga som de rödgröna är eniga om?
– Alla delar uppfattningen att pappamånaderna ska utökas. Till att börja med kommer vi att införa en tredelning av föräldraledigheten.

Ser du någon fråga som viktigare än de andra?
– Man kan säga att de ojämlikhetsfrågor som är särskilt påtagliga – löneskillnader, uttag av föräldraledigheten och mäns våld mot kvinnor – naturligtvis är väldigt viktiga. Men allt hänger ihop och det är därför det inte går att göra som de borgerliga, att införa en jämställdhetsbonus som kan ha någon poäng samtidigt som man inför vårdnadsbidrag. De saknar en helhetssyn på den här problematiken.

Kommer vårdnadsbidraget att rivas upp om det blir en rödgrön valseger?
– Ja, eftersom det är någonting som direkt motverkar strävandena efter jämställdhet. Vårdnadsbidraget påverkar även barnomsorgsverksamheten i sig negativt eftersom pengarna måste tas någonstans ifrån.

Hur ska oppositionen agera för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser?
– All erfarenhet visar att de som på något sätt råder över frågan inte kan klara av en förändring själva. Därför vill vi införa en kvoteringslag på ungefär samma vis som man har gjort i Norge.

I avtalsrörelsen är rätten till heltid en av de stora stridsfrågorna. Hur ställer sig de rödgröna i den frågan?
– Om frågan inte löses kollektivavtalsvägen så får vi överväga lagstiftning. Som det är i dag – att män har heltid och rätt att ta ut deltid, medan kvinnor ofta har deltid och ibland möjlighet att ta ut heltid – är en ojämlikhet vi inte kan acceptera.

Svenska medborgare, även soldater, köper sex utomlands och trafficking är ett stort problem. Vad vill oppositionen göra för att motverka det?
– Det är svårt att säga vad vi är helt överens om, men min uppfattning är att kriminalisering av sexköphandel även ska gälla utomlands. Straffet behöver också skärpas. Därutöver anser jag – och där tror jag nog att jag har med mig de andra oppositionspartierna – att man åtminstone ska utreda om inte den prostituerade bör ha rätt till skadestånd, eftersom sexköp numera ligger i kapitlet om sexualbrott.

Hur ska de rödgröna arbeta för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män?
– Det här är ett problem som saknar en enkel lösning, även om vi har en viss möjlighet att påverka inom den offentliga sektorn. En annan sak handlar om att skärpa bestämmelserna som gäller lönekartläggningsarbetet. Min uppfattning är att lönekartläggningar åtminstone ska göras vartannat år och då gälla företag med tio eller fler anställda, som det var tidigare. I dag behöver de bara göras vart tredje år och då omfattas bara arbetsgivare med 25 eller fler anställda.

Maria Holm

Fakta: Alliansregeringen och jämställdheten

Föräldraförsäkring
Andelen pappor som tar ut föräldrapenning har stagnerat de senaste tre åren. Knappt 44 procent av alla som var inskrivna som föräldralediga i Sverige 2007–2009 var pappor.  Om utvecklingen fortsätter i samma takt har vi 51 år kvar till ett lika stort uttag av föräldradagarna av kvinnor och män. 2009 tog papporna ut 22 procent av föräldradagarna (TCO).

Jämställdhetsbonus
För att få fler pappor att stanna hemma med sina barn införde alliansen 2008 en jämställdhetsbonus på maximalt 13 500 kronor. Enligt Försäkringskassans är det 12 000 kvinnor och 3 000 män som uppnått minimigränsen och är berättigade att söka bonusen retroaktivt för 2009. Totalt föddes över 111 000 barn. Systemet har kritiserats för att vara krångligt vilket Fredrik Reinfeldt medgett. Förra året utbetalades bara 7 bonusar, men systemet var då helt nytt.

Vårdnadsbidrag
Från den 1 juli 2008 har Sveriges kommuner möjlighet att erbjuda ett skattefritt kommunalt vårdnadsbidrag på maximalt 3 000 kronor per månad och barn för barn mellan 1 och 3 år. Föräldern är då hemma med barnet stället för att utnyttja barnomsorgen. Ett hundratal kommuner har infört bidraget.
I Stockholm gick i september 93 % av bidragen till kvinnor och efterfrågades framför allt i invandrartäta områden. Bidraget beskrivs av kritiker som en kvinnofälla och som hämmande för barnens utveckling. KD vill höja bidraget till 6 000 kronor.
 
Deltidsarbete
27 % av de anställda
i Sverige arbetar deltid, 41 % av kvinnorna och 12 % av männen. Bland LO-medlemmar är skillnaden ännu större då hela 50 % av LO-kvinnorna och endast 9 % av LO-männen arbetar deltid. 27 % av alla deltidsarbetande både vill och kan arbeta mer men får inte något heltidsjobb (LO-rapporten Arbetstid 2009).

Bolagsstyrelser
I början av 2000-talet ökade antalet kvinnor i styrelserummen, från 6,1 % kvinnor år 2002, till 18,1 % år 2006 tack vare att S-regeringen hotade med kvotering. Utvecklingen har sedan avstannat. Alliansen har tidigare unisont varit emot kvotering men M har nu gläntat på dörren. Sedan Norge införde kvotering 2004 har andelen kvinnor ökat från 7 % till 40 %.

Inkomstklyftan
Om man utgår från den officiella lönestatistiken och avser den genomsnittliga löneskillnaden för samtliga män och kvinnor på arbetsmarknaden är gapet 16 %. Om man jämför män och kvinnor med samma yrke, ålder, arbetsgivare, utbildning och arbetstid blir skillnaden 5,3 %.
Den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män varierar mellan olika sektorer. Den är lägst inom primärkommunerna (0,8 %) och högst i privat sektor (7,2 %), för tjänstemän är skillnaden 9,5 % och för arbetare 3,1 % (Medlingsinstitutet).
Enligt statistik från Riksdagens utredningstjänst har den genomsnittliga inkomstskillnaden ökat med 12 800 kronor per år sedan 2006, motsvarande drygt 1 000 kronor per månad. Orsakerna sägs vara att nedskärningar inom offentlig sektor drabbat kvinnor hårt samt att alliansens jobbskatteavdrag framför allt gynnar män eftersom de som grupp redan tjänar mer. Hälften av Sveriges kvinnor på arbetsmarknaden jobbar inom offentlig sektor jämfört med en femtedel av männen.