Få kvinnor i svensk film

Den 31 december 2010 ska målet att minst 40 procent av de regissörer, manusförfattare och producenter som får stöd av Svenska filminstitutet är kvinnor vara nått. Men redan nu står det klart att branschen kommer att misslyckas.

– Det känns jättetråkigt. Men jag tror inte att det var någon som skrev under avtalet som trodde att vi skulle klara 60/40-målet. Fyra år är för kort tid helt enkelt. Det räcker inte för att förändra en bransch med en så omfattande struktur, säger Charlotta Denward, avdelningschef för produktionsstöd på Svenska filminstitutet (SFI).

Hon har inget svar på hur den manliga dominansen inom svensk filmindustri kan förändras.

– De flesta etablerade regissörerna som vi har i dag är män i 40-50-års åldern. Det kan vi inte ändra på, vi kan inte stoppa dem från att göra film. Däremot har vi utbildat vår personal i genusfrågor för att de ska bli medvetna om gamla strukturer och tankesätt.

Påverkar innehåll
Det första stöd man söker hos SFI är utvecklingsstödet och så långt är allt bra. Kvinnor och män tilldelas ungefär lika mycket. Därefter väntar produktionsstödet. Men eftersom bara cirka 30 procent av en films budget får komma från SFI måste de resterande 70 procent sökas hos andra finansiärer. Och det är här problemen uppstår. Många kvinnor lyckas inte hitta finansiärer som är villiga att investera mångmiljonbelopp i deras filmprojekt.
Det innebär att många kvinnor faller bort.

En producent som företrädesvis jobbar med kvinnliga regissörer är Anna Croneman på produktionsbolaget Bob film i Stockholm, som satsar på minst 50 procent kvinnliga regissörer och manusförfattare. Hon står bland annat bakom de hyllade tv-serierna Kronprinssessan och Kungamordet. Lisa Ohlins Veranda för en tenor var den första långfilmen hon producerade efter Dramatiska institutets producentlinje.

Under senare år har Anna Croneman märkt att 60/40-målet i filmavtalet spelar roll.
Fler och fler kvinnor är på väg upp.

– Att jag jobbar mycket med kvinnor är inte ett medvetet val. Men jag har medvetet valt berättelser som intresserar mig och det har blivit många kvinnliga berättelser.

Tidigare var hon emot att prata om sambandet mellan innehåll och kön. I dag ser hon att innehållet kan bli annorlunda om det är en kvinna eller man som regisserar.

– Men det är sinnessjukt att säga att män inte kan berätta om kvinnor och tvärtom. Det är klart att man kan berätta på ett nyanserat sätt om det motsatta könet.

När hon skulle göra Kronprinssessan letade hon länge efter en kvinnlig regissör. Och fann danska Kathrine Windfeld, som bara varit regiassistent tidigare.

– Hon hade onekligen mycket att bevisa. En manlig regissör kunde ha gjort serien slentrianmässigt bra. Men nu fick den det lilla extra, tack vare Kathrines engagemang.

Barnafödande före debut
Enligt Anna Croneman hänger bristen på kvinnliga regissörer ihop med synen på den traditionella kvinnorollen.

– De flesta som går ut en filmskola gör kortfilmer och är regiassistenter. Det tar några år innan det blir aktuellt för långfilmsdebut. Och det brukar sammanfalla med tiden då det är dags att skaffa barn. I det samhället vi lever i dag är det fortfarande kvinnorna som ska ta det största ansvaret för barn och hem.

Producenterna har en nyckelroll i filmbranschen, de sitter på stolar med mycket makt. Det passar Croneman bra, hon bestämmer vilka projekt hon vill driva och det är ingen som bestämmer över henne.

– Men regin är viktig för mig, det måste bli 50/50. Allt annat är att säga att kvinnor är mindre begåvade än män.

En tanke som delas av Christina Olofson från Women in Film and Television (WIFT), en organisation för kvinnliga filmarbetare som finns över hela världen.

”Money talks”
Tillsammans kämpar de för kvinnors rättigheter i en bransch som domineras av män. Olofson – regissör, manusförfattare och producent – har varit medlem sedan starten 2003.

– Money talks, allt handlar om pengar. Det finns ingen tradition kring att låta kvinnor hantera stora summor pengar, säger hon.

Och menar att alla har det kärvt i filmbranschen och det är ännu kärvare om du är kvinna. En regissör är på många sätt en arbetsledare som ska bestämma över ett stort team, mycket ska klaffa och det är stora pengar inblandat.

Många har svårt att se kvinnor i den rollen.

– Man måste ha lite jävla anamma för att stå ut. Det är hemskt att få ett nej när man presenterar sin idé, men det får vi alla, det är världens konkurrens.

När Svenska filminstitutet gjorde sin vårpresentation av aktuella kommande filmer var fyra av totalt 19 regissörer kvinnor.

– Det är bedrövligt! Branschen har skrivit under avtalet, minst 40 procent bör vara kvinnor.

Kvalitetsdebatt
Olofson tycker att det är konstigt att Charlotta Denwad hävdar att ingen av dem som skrev på avtalet 2006 trodde att målet på 60/40 skulle nås.

– Varför skriva på något man inte tror på? Det verkar korkat.

Många, företrädesvis män, har hävdat att kvaliteten kommer att försämras om filminstitutet fördelar pengarna enligt 60/40-målet.

– Det är bara skitsnack. Vi behöver se filmer gjorda av både män och kvinnor som har olika erfarenheter och bakgrund. Vem bestämmer vad som är kvalitet?

Olofson är en av dem som tror att kvotering är lösningen.

– Jag förstår inte varför alla ser rött när man nämner ordet kvotering. Det är en metod för att nå ett mål. Och männen har blivit kvoterade i en jäkla massa år.

”Ger allt för en plats”
Enligt henne gör SFI vad de kan för att uppnå en jämnare könsfördelning.
Men hela branschen måste ta ansvar. SFI är inte ensamt om att finansiera film i Sverige. Och kvinnorna själva har ett stort ansvar.

– Vi måste stå på oss. Det gäller att forcera de hindren som finns, inte finna sig i hur det alltid har varit. Jag brukar tänka på utförsåkarna i skidsporten. Efter ett halvbra första åk kanske de ligger på tionde plats. Men inte ger de upp för det. I andra åket ger de allt för en plats för pallen. Så måste vi också tänka!

Sanna Schiller
sanna.schiller@etc.se
070-869 88 31

FAKTA: SFI:s stöd till svensk film

Bedömningen av vilka projekt som ska tilldelas produktionsstöd görs av två långfilmkonsulenter, tillsatta för en viss tid. Konsulenterna överlämnar sina förslag till institutets styrelse som beslutar om vilka filmer som ska få produktionsstöd.

FAKTA: Antalet filmer och kvinnliga långfilmsregissörer per år

52 långfilmer är i produktion i Sverige i dag. 13 procent har en kvinnlig regissör och 6 procent samregisseras av en man och en kvinna.
Under 2009 hade totalt 36 ilmer premiär. 25 procent av en kvinnlig regissör.
2008: 38 filmer och 28 procent kvinnliga regissörer. 13 procent samregisserades av en kvinna och en man.
1999 var det totalt 24 filmer och 29 procent var regisserade av kvinnor.
1989: 12 filmer och 8 procent kvinnliga regissörer
1979: 18 filmer och 16 procent kvinnliga regissörer
1969: 26 filmer och 7,5 procent kvinnliga regissörer