Skilda bud om ekojordbruk

En av fjolårets hetaste debatter gällde det ekologiska jordbruket. Först fyrade Marit Paulsen av en salva kritik mot ekoodlingen, strax därefter publicerade ett antal professorer från SLU en artikel i SvD där det ekologiska jordbruket sågas jäms med fotknölarna. Hur ligger det egentligen till? Är ekoodling bättre eller sämre för miljön än konventionell odling?

Nu ställer sig inte hela forskar-världen bakom de slutsatser som presenterades i SvD Brännpunkt i juli (se faktaruta). Johan Rockström, professor i Naturresurshushållning vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Environmental Institute, konstaterar att den vetenskapliga trätan mellan företrädare för konventionellt jordbruk och ekodito daterar sig från början av 90-talet när ekoodlingen började ta resurser från det konventionella jordbruket.
– Självklart finns det relevant vetenskaplig forskning som stöder fördelarna med ekologisk odling och det finns många vetenskapliga belägg för att konventionellt, oljebaserat jordbruk inte är hållbart. Inte minst handelsgödselproduktionen leder till enorma övergödningsproblem över hela världen.
Han radar sedan upp flera andra negativa aspekter av det konventionella jordbruket. Det leder till större koldioxidutsläpp än det ekologiska jordbruket, det ger ett mindre diversifierat landskap och drivs oftare som monokulturer.
– Specialiseringen är hård inom det konventionella jordbruket. Vissa gårdar har bara växtodling, andra bara djurhållning – det ger en obalans mellan djur och växter som är negativ för miljön. Det är bäst när gårdar fungerar som kretsloppssystem, då får vi mindre näringsläckage och slipper köpa handelsgödsel, säger han.
Johan Rockström menar att de globala näringsflödena är ett problem. Vi köper kraftfoder till våra djur från Brasilien och fosfor, som håller på att ta slut i världen, från Marocko. Fosforläckaget är stort både i konventionellt och ekologiskt jordbruk. Det beror på våra avloppssystem. Vi äter maten, får i oss fosfor, som sedan hamnar i våra vattendrag med övergödning och fiskdöd som följd.
– Lösningen vore, ursäkta uttrycket, skitenkel. Tar vi hand om vår avföring skulle vi inte ha problem utan den fosfor vi har skulle återföras till kretsloppet, säger han.

Nödvändigt med biologisk mångfald
Den största fördelen med ekologiskt jordbruk är ändå, enligt Rockström, att det ger större biologisk mångfald tack vare att man inte använder kemiska bekämpningsmedel.
– Är det viktigt med biologisk mångfald? Ja, det finns vetenskapligt stöd för att det är viktigt inte bara för att vi ska kunna njuta av vackra fjärilar. Det har stor strategisk betydelse. Ett landskap med stor biologisk mångfald är bättre rustat för att stå emot exempelvis stormar och sjukdomar. Det har större motståndskraft, är mindre sårbart än landskap med liten biologisk mångfald, säger han.
Rune Andersson, professor i livsmedelsvetenskap och en av författarna till artikeln i SvD, säger att det finns en teoretisk grund för att den biologiska mångfalden är större med ekologiskt lantbruk.
– Det ger mer ogräs och skadegörare, alltså mer mat åt fåglarna… Visst har det moderna jordbruket dränerat landskapet, vi behöver en mer diversifierad landskapsstruktur med dikesrenar och åkerholmar. Det är mer avgörande för den biologiska mångfalden än om vi använder bekämpningsmedel eller inte, säger Rune Andersson.
Han hävdar också att lantbruk som håller djur och använder stallgödsel ger ett större problem än handelsgödslade grödor. Näringen ur stallgödseln rinner bort under höst och vinter och är ett problem för allt jordbruk, säger han.
Johan Rockström håller inte med.
– Själva produktionen av handelsgödsel tar ut artificiellt kväve ur atmosfären för framställningen av gödsel, kväve som sedan förstör våra våtmarker och vattendrag. Går vi över till ekologiskt jordbruk löser vi övergödningsproblematiken, säger han.

Låg avkastning
En av de viktigaste fördelarna med konventionellt jordbruk är, enligt Rune Andersson, att det ger större skördar.
– Avkastningen i ekologisk produktion är mycket lägre. Riktade åtgärder i det konventionella jordbruket är mer kostnadseffektiva än stöd till ekologisk odling. Handelsgödsel och bekämpningsmedel är de viktigaste verktygen i jordbruket och ger en säker och jämn skörd, säger han, men tillägger att det finns mer att göra för att det konventionella jordbruket ska bli mer hållbart.
Johan Rockström säger att både det ekologiska och det konventionella jordbruket ger stora ekologiska fotavtryck och att man istället för att bedriva skyttegravskrig mellan skolorna borde samarbeta för att hitta hållbara lösningar. Vad säger du om det?
– Jag anser inte att jag deltar i något skyttegravskrig. Det finns de som hävdar att ekologisk produktion är bra för att lösa hållbarhetsproblemen. Jag hävdar motsatsen. Vi som skrev artikeln är för en hållbar utveckling baserad på kunskap. Vi tycker inte att staten ska vara med och betala för ekoodling eftersom majoriteten av den kvalitetssäkrade vetenskapliga forskning som finns, enligt vår analys, inte visar att ekologisk odling är entydigt bättre för miljö och hälsa än den konventionella odlingen.

Karin Holmberg

Bakgrund:
18 professorer, docenter och doktorander från SLU med professor Rune Andersson i spetsen radade i juli förra året upp ett antal punkter till ekoodlingens nackdel. De hävdade bland annat att:
• ekologiskt jordbruk riskerar att leda till matbrist eftersom ekojordbruk bara ger ungefär hälften så stor avkastning som det konventionella jordbruket.
• ekologiskt jordbruk utarmar markens förråd av växtnäring.
• ekologiskt jordbruk oftast innebär fler djur på gårdarna = mycket växthusgaser.
• de rester av bekämpningsmedel som finns i födoämnen och vatten i Sverige är mycket låga och har ej kunnat kopplas till några tydliga negativa effekter
på ekosystemen eller vår hälsa.
• fördelarna med ekologiskt jordbruk inte baserar sig på forskning utan på naturromantik och diffusa filosofiska teorier.

Forskarna oense:
• I höstas kom två studier om kväveutsläpp som delvis motsäger varandra. En grupp forskare från bland annat SLU ansåg att ekologisk produktion där enbart organiska gödselmedel används ger lika stort eller större kväveläckage än konventionellt jordbruk. Men i en annan SLU-studie framkom att ekologisk produktion tvärtom ger lägre risk för övergödande kväveutsläpp än konventionellt jordbruk.
– Både deras och vår studie visar ganska likartade resultat, men de har räknat på hur mycket kväve som släpps ut per kilo producerad produkt. Vi hävdar att man bör titta på risken för utsläpp per odlad hektar – och då får vi klart mindre risk för kväveläckage med ekologisk produktion, säger Håkan Jönsson, professor i kretsloppsteknik vid SLU och en av fyra bakom den senare studien.