Finanskrisen kostade Volvo 88 miljarder

ANALYS. Volvo är det senaste exemplet på hur löntagarna får betala den största notan för finansspekulationens sammanbrott, skriver Ehrenberg och Ljunggren.

Förra veckan skrev vi om finanskrisens globala kostnader. De enorma siffrorna (över 127 000 miljarder) förbluffar, de är så stora att de blir svåra att förstå. Men om vi tittar på ett stort svenskt företag kanske kostnaden blir mer begriplig.

Volvo Lastvagnar kom förra veckan med sin bokslutsrapport för 2009. Det blev en förlust på 20 miljarder kronor, vilket innebär en försämring på 35 miljarder sedan året innan. Den kollaps i ekonomin som finansspekulationerna skapade innebär alltså att ett företag som sysslar med något enkelt och konkret – lastbilar – såg sin marknad bara försvinna. Omsättningen minskade med hela 86 miljarder, vilket är över 28 procent. Ett svårslaget minusrekord.

Finansspekulationen drabbade produktionen hårt. Men krisens kostnader handlar i grunden inte om minskad vinst åt ägarna. Trots förlusterna delar Volvo ut 4,1 miljarder till aktieägarna.
Sämre blev det för de anställda.

Volvo har under året minskat jobben med drygt 11 000 personer. Dessutom har arbetstillfällen hos underleverantörer och andra samarbetsföretag minskat.

Sammantaget har man minskat kostnaderna med 53 miljarder 2009 mot året innan.
Lägger vi ihop siffrorna för minskad vinst, 35 miljarder, och minskade kostnader, 53 miljarder, blir hela kostnaden för finansspekulationens sammanbrott 88 miljarder. I ett enda företag!

Sveriges banker och finansföretag står för bara några få procent av vår samlade BNP. Det är inte de som är motorn i produktion, konsumtion eller utveckling. De är – enligt borgerlig nationalekonomi – ett smörjmedel som ska flytta pengar dit de gör ”mest nytta”.

Som kritiker av den ekonomin ser vi finanskapitalet mer som en kraft som lever på andras arbete och som, på grund av sin makt över pengarna, gång på gång slår sönder produktionen och skapar kriser.

Det är inte bankägarna eller ens Volvos aktieägare som får ta smällen.
Det är alla medborgare som nu får mindre skatteintäkter (Volvo räknar krasst med att kunna få tillbaka en stor del av förlusterna genom framtida förlustavdrag). Och anställda som förlorar jobb eller får leva med lägre lön och deltidsarbete.

Finanskrisen handlar inte om banker och investmentbolag.
De verkliga kostnaderna har flyttats ner till löntagarna.

Johan Ehrenberg
Sten Ljunggren