En stjälpande hand – för vapenindustrin

Med hjälp av Zven Johansson, företagare ut i fingerspetsarna, vill skaparna av den dokumentära serieromanen En hjälpande hand visa hur absurd, omfattande och olaglig svensk vapenexport är. ETC har pratat med Fredrik Quistbergh, en av
manusförfattarna.

Journalisten Fredrik Quistbergh har skrivit om svensk vapenexport flera gånger under de senaste tio åren. Boken En hjälpande hand, en dokumentär serieroman, beskriver han som en blandning av satir och fakta.
– Vi har tagit verkligheten och skruvat den många varv så att folk ska fatta att det är satir. Men innan jul publicerade Göran Persson en debattartikel där han skrev om krisen för försvarsindustrin. Då ringde Fabian (Göranson) mig och frågade om det var jag som skrivit artikeln. Det låter precis som vår huvudperson Zven. Vi har tagit i men verkligheten kommer ikapp oss hela tiden.

”Sopas under mattan”
Fredrik Quistbergh ägnade tillsammans med serietecknarna Fabian Göranson och Lars Krantz år 2009 åt att besöka fabriker och myndigheter och internationella vapenmässor.
– Det som är spännande på mässorna är hur man presenterar svenska vapen. Det är så oförblommerat. I Sverige sopas det lite under mattan. På mässorna pratar man om ”killing point” och ”in theater”, hur bra vapnen är på att döda och hur fint de fungerar på krigsskådeplatsen. I Sverige skulle man uttrycka sig lite försiktigare.

Språket som omgärdar vapenindustrin har förändrats,
– För 20 år sedan hette det Krigsmaterielinspektionen, idag heter det ISP, Inspektionen för strategiska produkter. Förut hette det krigsmaterielinspektör, idag generaldirektör. Man försöker dölja någonting med språket och de flesta har köpt det.

Myndighet ska stödja exporten
Att lilla Sverige tillverkar ett så stort system som Jas Gripen betyder att staten, militären och företagen vill få in fler länder för att dela på kostnaderna, säger Fredrik Quistbergh.
– Därför finns bland annat exportkrediter som smörjmedel. Staten ger fördelaktiga lån till länder som köper svenska vapen. Detta trots att vapenexport egentligen är förbjudet. Varje affär är ett undantag från gällande lag. Mot bakgrund av detta känns det väldigt märkligt när Maud Olofsson äter löjrom och försöker sälja in stridsflygplan till indiska politiker. Eller när Carl Bildt bjuder ut sig för JAS Gripens skull i Brasilien.

Alliansregeringen förbereder nu en exportstödsmyndighet som ska stödja svensk vapenexport.
– Det är skruvat att något som i grunden är olagligt får en egen myndighet – när hände det sist? Det går knappt att skämta om, det är så knäppt att inte ens vi kunde ha hittat på det.

Helena Gustavsson


”Zven Johansson är en riktig företagare ut i fingerspetsarna. Han har precis fått sparken från fina reklambyrån i Stockholm och är nu hos sin mamma i Karlskoga för att slicka såren. Av en händelse träffar han en aktivist som står och delar ut flygblad och berättar om hur hemsk svensk vapenindustri är. Zven ser inte det hemska utan en fantastisk affärsidé, människor tjänar miljarder på det här, han måste vara med och få sin del av kakan. Han kläcker idén till Den hjälpande handen: ett vapen som skjuter ut målsökande robotar, i form av små nävar, som med högsta precision bara spränger sönder terroristerna och på så sätt gör väg för freden. Det är det allra senaste inom ’fredsmaterielindustrin’ som Zven vill kalla det.”
Fredrik Quistbergh om boken En hjälpande hand som släpps i mitten av mars på Atlas förlag.