Sverige dömt för klimatbrott

Klimatskulden från den rika världen är betydligt större än alla fattiga länders utlandsskulder någonsin. När den internationella tribunalen för klimaträttvisa sammanträdde i Bolivia var Sverige ett av de länder som dömdes ansvariga för vattenbristen på det bolivianska höglandet.

– Vi vill påvisa den perversa nivå som effekterna av klimatförändringarna har uppnått när de utrotar hela byar i bergen, utropade juryn efter två dagars rättegång.
Tribunalen för klimaträttvisa anordnades av miljöorganisationer och sociala rörelser för att uppmärksamma både offer och skyldiga till klimatförändringarna. Sju fall från olika delar av Latinamerika presenterades framför en jury bestående av forskare och ledare för sociala rörelser som dömde och gav rekommendationer.
Det fall där Sverige, som ett av de rika länder som släppt ut mycket växthusgaser, direkt anklagades handlade om glaciärsmältningen i de bolivianska Anderna. Sverige tillhör ett av de rika länder med lägst utsläppsnivåer, men ändå orsakar varje svensk i genomsnitt mer än fyra gånger så mycket koldioxidutsläpp som en bolivian.
Vid tribunalen presenterade brottsoffer från byn Khapi hur deras berg Illimani blir mer och mer snölöst.
– I vår by lever vi av att odla, men vi är väldigt oroliga. Snart har varken plantorna eller vi något att dricka, berättade Alivio Aruquipa.

Tydliga effekter
Effekterna av klimatförändringarna är tydliga i Bolivia och med en utbredd fattigdom är dessutom sårbarheten stor. Under de senaste 50 åren har mer än 40 procent av glaciärerna i de Bolivia försvunnit. Eftersom befolkningen till stor del lever av glaciärvattnet, både för att dricka och odla, har det inneburit stora problem med vattentillgången, särskilt på landsbygden.
– Vi har aldrig gjort något ont mot vår Moder Jord, men ändå är det vi som får betala för de rika ländernas föroreningar, sade Alivio Aruquipa.
Domarna från klimattribunalen är enbart etiska och moraliska, men juryns rekommendationer gavs vidare till Bolivias president Evo Morales. På det anslutande toppmötet för det latinamerikanska samarbetsavtalet ALBA beslutades att juryns rekommendationer blir en del av ALBA-ländernas gemensamma politiska program som ska presenteras på klimattoppmötet i Köpenhamn i december.
Alicia Múños från den chilenska kvinno- och ursprungsfolksrörelsen Anamuri är en av jurymedlemmarna i tribunalen och ska även delta vid mötet i Köpenhamn.
– Vi ska ta med oss klimatfallen och kraven från brottsoffren i Latinamerika dit. Om världsledarna någonsin ska lyssna på oss krävs rejäla påtryckningar både från våra regeringar och från det civila sämhället, säger hon.

Falska klimatlösningar
Till Köpenhamn ska hon också ta med sig kritiken mot de falska klimatlösningar som blivit allt vanligare i Latinamerika. I klimattribunalen dömdes bland annat etanolproducenter i Colombia som med enorma plantager använder stora markarealer till att odla bränsle till bilarna. Även det holländska företaget Face Profafor dömdes skyldiga för att på ett ohållbart sätt odla tall och eukalyptus i Ecuador. För deras plantager, som hotar både människor och miljö i området, får de koldioxidpoäng som kompenserar företagets nya kolkraftverk i Holland.
– Det här ett tydligt exempel på de falska lösningarna. Företagen använder de problem som de själva skapat för att tjäna ännu mer, säger jurymedlemmen Miguel Palacín från det andinska nätverket för ursprungsfolk CAOI.
Byinvånarna i Khapi menar att de rika länderna genom sina utsläpp bryter mot mänskliga rättigheter som rätten till hälsa, mat, självbestämmande och rätten att utöva sin egen kultur. Det västerländska levnadssättet och ekonomiska systemet, som bygger på konsumtion och exploatering, är boven i klimatdramat, anser de. I de andinska ursprungsfolkens kultur finns däremot Pachamama (Moder Jord) alltid i centrum.
Cristian Domínguez från det bolivianska nätverket mot klimatförändringar var en av arrangörerna av tribunalen för klimaträttvisa. Han menar att ursprungsfolken i Latinamerika har många viktiga lärdomar att ta med sig till Köpenhamn.
– Nu är det dags att den rika världen lyssnar på oss. Precis som européerna tog hit kristendomen ska vi nu föra dit vår Pachamama, vår ekologiska kosmovision.

Kerstin Edquist

Fakta: Några av tribunaljuryns rekommendationer:
* En fond för klimaträttvisa ska skapas dit de rika länderna och företagen ska vara tvingade att betala sin klimatskuld. Fonden ska användas till minskningar av utsläppen och anpassning i de drabbade områdena.
* Klimatbrott ska kunna dömas i formella domstolar som brott mot de mänskliga rättigheterna och mot mänskligheten.
* Ett regelverk för Moder Jords rättigheter ska utformas genom FN.