För drygt en månad sedan samlades den amerikanska högern till sin största demonstration någonsin i Washington. Och fler följer.
– Vi är inte tysta längre, säger Morna Carlson, nybliven aktivist.– Men vad är det du är så orolig för?
– Obama kommer att förstöra det här landet.
– Allvarligt…
– Det är de närmaste fyra åren det avgörs om USA fortfarande ska vara USA. Det är nu eller aldrig.
Senaste tiden har jag haft diskussioner med amerikaner i alla åldrar, med olika bakgrund och sysselsättningar, de kommer från olika delstater, men en sak har de alla gemensamt, en upplevelse som förenar den 23-årige studenten vid prestigeskolan Virginia Tech (vars dystra prognos du nyss läst) med den 60-åriga hemmafrun i Dallas, hon som berättade för mig att Gud kommer att ta sin hand från USA om de liberala krafterna tillåts fräta ner religion och sedlighet.
Alla är de representanter för en stor konservativ grupp som är fullständigt övertygad om att Demokraterna kommer att transformera det amerikanska till en kollektivistisk diktatur, där uteslutande de åsikter som makten accepterar kommer att rymmas.
En känsla av att vara belägrad. Knuffad till ett reservat där allt man värdesätter riskerar att gå förlorat. Och ur adrenalin – vinna eller försvinna – har USA fått en aktivistisk rörelse som samlar den konservativa och djupt religiösa delen av befolkningen.
Beroende på vilken fråga som engagerar finns det olika paraplyer att samlas under. Katie Walker är informationsansvarig på
American life league, den största katolska organisation för abortmotstånd. Hon talar om en ”ny ungdomsrörelse”.
– Det här handlar inte om politik, utan om att arbeta för att rättvisa ska gälla varje människa från den biologiska utvecklingens början. Vi verkar i själva verket för att fullfölja det medborgarrättsrörelsen startade.
Hon har inget gott att säga om Obama.
– Han är den mest abortvänlige presidenten i vår historia. Det är själva antitesen till den amerikanska drömmen och visionerna hos vår nations grundare.
American life league har medvind, säger Walker. Och hänvisar till en opinionsundersökning som i våras visade att en knapp majoritet av amerikanerna ställer sig bakom ja-till-livet-uppfattningen. Första gången det händer sedan Gallup började ställa frågan 1995.
Pro-life-rörelsen har gjort sig känd för aktivistiska metoder, till exempel genom att varje januari demonstrera mot Högsta domstolens vägledande beslut från 1973 (Roe mot Wade).
Men det som hänt i år är något helt annat. Inte sporadiskt, inte fragmentariskt. Det rör sig om en bred samling, där konservativa med sinsemellan skilda motiv låter dessa bero. Nuvarande presidenten överbryggar. Mot honom kan en heterogen grupp samlas, och den kan utgöra en fjärdedel av väljarkåren, enligt politiska experter.
I februari kom de första Tea party-manifestationerna, döpta efter och inspirerade av händelsen som blev startskottet för den amerikanska revolutionen. 15 april samlades aktivister i cirka 700 städer. Deras ståndpunkter var att jobb väger tyngre än grön omställning, att staten inte ska rädda banker och bilföretag, att marknadsekonomin måste lämnas ifred, att aborter blivit ett nedtystat folkmord. Bland annat.
Högervänliga medier slöt genast upp, inte minst Fox News, där opinionsbildare som Glenn Beck applåderade och bidrog till att ytterligare elektrifiera stämningen (Beck är annars ökänd för att sagt att Obama hyser ”djupt rotad avsky gentemot vita människor).
Tea party-sympatisörerna sökte sig till liberala politikers offentliga möten. Där obstruerade man, trakasserade talare. Av munhuggningen blev det ibland slagsmål.
I höstas, den 12 september, kulminerade denna konservativa rörelse. Aldrig har en större högerdemonstration ägt rum i Washington. Tiotusentals marscherade längs Pennsylvania Avenue, kanske så många som nästan en miljon, enligt arrangörerna. Och kittet som band dem samman? Tveklöst vårdreformen.
Republikanska politiker köade för att värva röster hos dem anser att partiet graviterat mot mitten, bort från såväl grundläggande idéer som väljarnas behov. Några hundra höger-om-höger-aktivister kan nonchaleras, men inte hundratusentals gräsrötter som om ungefär tre år ska tvinga bort Obama och rösta på… ja, vem?
– Hur vi konservativa möter utmaningen kan avgöra huruvida USA behåller sin position som frihetens fyr eller glider mot den avgrund, som redan har svalt stora delar av Europa i en socialismens lavin, varnade republikanske kongressledamoten Mike Spence.
Hans kollega, David Dreier, var inte fullt lika lyrisk.
– Jag är obekväm med vad jag har sett här idag, sa han till Washington Post.
Aktivisterna hade tagit med sig skyltar på vilka Obama pekades ut som ”socialist”, ”lögnare”, ”antiamerikansk” och ”nazist”. Tonen var bitvis brutal, en konservativ version av den retorik som liberala demonstranter praktiserade mot Bush-administrationen. American life league-falangen kom med budskapet ”Bury Obamacare with Kennedy”, begrav vårdreformen med Kennedy, syftande till att den demokratiske galjonsfiguren Ted Kennedy hade gått bort i cancer bara ett par veckor tidigare.
Demokraterna svarade med anklagelser om att gräsrötterna egentligen kontrolleras av ett fåtal konservativa organisationer, som i sin tur kontrolleras av sina finansiärer – förmögna privatpersoner och stora företag, exempelvis inom läkemedel och försäkring. Lobbying med köpta marionetter. Utomparlamentarisk påverkan, kontrollerad och koordinerad, men maskerad till spontan reaktion.
En av arrangörerna, bakom Tea party-insatserna och Washington-mötet, var organisationen
Freedom works, som uppger att den har 700 000 medlemmar. Bland dem finns miljardären Steve Forbes. Han sitter i styrelsen. Och hur kunde sajten
Tea party patriots så snabbt bli en mobiliserande kraft, som eggade ”patrioter” att ”smälta kongressens telefonlinjer” och ”aggressivt” delta i debatten kring vårdsystemet?
Klart är att dessa organisationer har en agenda och resurser att lyfta den från små digitala gnällforum till gator och TV-soffor.
Morna Carlson kommer jag i kontakt med via en konservativ blogg. Hon är sedan några år pensionär och bor i Florida med sin man. Ett bekvämt liv.
– Jag är republikan, men har varit väldigt passiv tidigare, bara lagt min röst och så har det varit bra med det. Men nu är jag rasande. Dels på mitt eget parti, för att det inte har stoppat vårdreformen, dels på Obama, han kommer att ruinera oss.
För första gången någonsin demonstrerade hon den 12 september.
– Republikanerna sviker. Då är det ansvarsfulla medborgare som måste skydda USA. Det var fantastiskt i Washington!
Rörelsen kommer att växa, tror Carlson.
– Nu är vi inte tysta längre.
Andreas Gustavsson