Missbrukare bestraffas

Många heroinister får idag subutex eller metadon för att stå emot drogsuget. Trots det är det få som klarar en behandling prickfritt. Idag leder återfall till ett halvårs avstängning från medicineringen. Nu vill Socialstyrelsen förkorta den så kallade spärrtiden till tre månader. Men även om avstängningen föreslås bli kortare väcker den fortfarande kritik.

Conny Höjd på Metadonpatientföreningen är en av dem som tycker att spärrtiden ska tas bort helt.
– Missbrukare ska inte slängas ut från vården. En diabetiker som äter wienerbröd får ju behålla sitt insulin. Folk dör som flugor utan medicin, säger han.
Socialstyrelsen arbetar just nu, på uppdrag av regeringen, med nya föreskrifter för vad som ska gälla i missbruksvårdens läkemedelsbehandlingar. En förkortning av spärrtiden är ett av förslagen. Conny Höjd menar att frågan om de indragna recepten på subutex och metadon har inslag av bestraffning, oavsett om det handlar om tre eller sex månader. Men det håller inte Henrik Kjellberg, politisk sakkunnig hos folkhälsominister Maria Larsson (KD), med om.
– Nej, det är inte tanken. Det är därför regeringen givit Socialstyrelsen direktiv att se över detta. Ingen ska uteslutas på oklara grunder eller i strid med medicinsk forskning.
Vad finns det för medicinsk forskning som motiverar en spärrtid, oavsett längd?
– Det får Socialstyrelsen svara på, men den grundar sig på medicinsk säkerhet. Det är inte så att missbrukarna ska stå helt utan stöd. De ska få hjälp i öppenvård eller av socialtjänst, om de vill och är motiverade. Men det måste finnas regler för behandlingen, att det går rätt och rimligt till, säger han.

”Måste markera ordning”
Annika Remaeus är utredare på Socialstyrelsen, men vill betona att hon bara varit med om att arbeta med den aktuella utredningen i ett tidigt skede. Hon svarar på samma fråga:
– Jag är tveksam till att det finns någon medicinsk grund. Spärrtiden bygger på åsikter från forskare, missbrukare och vårdpersonal. Och det är personalen som vill ha ordning, man måste markera ordning i programmen.
Om det handlar om ordning, är det inte en fråga om bestraffning då?
– Det är klart att det inte är lämpligt att straffa människor som inte har kontroll över sitt narkotikaintag, men om man fortsätter med det kriminella livet, kanske säljer eller ger bort sin medicin – då måste det finnas en gräns.
Conny Höjd menar att majoriteten av det metadon och subutex som byter ägare utanför beroendemottagningarnas väggar har smugglats in i landet – inte sålts av patienter. Han tycker att argumentet om läckage till svarta marknaden är vilseledande.
Men ska missbrukare kunna gå in och ut ur en behandling som de vill, trots återfall?
– Man planerar inte ett återfall, sorg framkallar återfall. Det är en del av sjukdomsbilden. Och man bör inte bli av med sin behandling för att man visar symptom på sin sjukdom, säger han.
Socialstyrelsens nya föreskrifter väntas träda i kraft den 1 januari 2010.

Hannah Cederberg

Fakta Minskar effekt
– I Sverige är ungefär 25 000 personer beroende av opiater, som morfin, heroin och opium.
– Heroinberoende är förenat med kraftig överdödlighet. 350 personer dog på grund av narkotikamissbruk år 2007 i Sverige. 142 av dödsfallen var heroinrelaterade.
– I Sverige får ungefär 3 400 personer läkemedelsassisterad behandling med metadon eller subutex. Preparaten reducerar suget och effekten av eventuell använd narkotika.

Källa: Socialstyrelsen och regeringens utredning av missbruks- och beroendevården, som läggs fram av Gerhard Larsson hösten 2010.