Gaza genom kvinnors ögon

För kvinnorna som förlorade sina män, barn och hus under Israels krig mot Gaza i januari är det som att tiden har stannat. I en ny rapport från det palestinska centret för mänskliga rättigheter berättar tolv kvinnor sina historier från kriget och om livet efter.

Leila Al-Irs familj satt utanför sitt hus på eftermiddagen den tredje januari när de israeliska trupperna kom. Hon och hennes man var bönder och hade en gård som låg 600 meter från Israels östra gräns, utanför staden Jabaliya. De hade sju barn.
– Vi såg stridsvagnarna och soldaterna från vårt hus, men trodde inte att någonting skulle hända. Eftersom vi bor nära gränsen är vi vana att de är där. De brukar oftast röra sig förbi, berättar Leila Al-Ir för det palestinska centret för mänskliga rättigheter (PCHR). Hon är en av de tolv kvinnor som, några månader efter kriget, berättat om sina upplevelser av kriget för rapportförfattaren Mona la Shawa.
Denna eftermiddag rörde sig de israeliska styrkorna inte vidare utan attackerade området där Leila Al-Irs hus låg. Hennes man, Mohammed, ställde sig upp och sa till familjen att göra sig redo för flykt. Alla sprang åt olika håll för att plocka ihop sina viktigaste ägodelar. Men de hann inte fly innan nästa bomb föll mot huset. Denna gång träffade den.
– Efter beskjutningen visste jag inte vilka som levde eller som var döda, berättar Leila. Jag hittade min son Ibrahim, hans kropp var täckt av blod och jag såg på hans skador att han höll på att dö. Han var tolv år. Jag höll honom när han tog sitt sista andetag.
Hennes dotter Nidaa kom fram till Leila och utbrast att även sonen Rakan var död. Och dottern Fidaa. Tillsammans bar hon och Nidaa in de skadade kropparna i det som var kvar av huset.
– Jag ville skydda dem från ytterligare attacker, säger Leila. Men varken jag eller min dotter kunde bära Rakan, han var i för många bitar.
Även Mohammed dog i attacken, men det fick inte Leila reda på förrän senare. Hon fick inte heller behålla det två månader gamla fostret som hon bar i sin mage, utan drabbades av missfall dagen efter bombningen.
Sedan attacken har hon fyra barn kvar i livet. Gården är borta och numera bor Leila med sin familj i en hyrd lägenhet i Gaza stad. Hon har problem med att få ihop det ekonomiskt och lider av svåra psykiska besvär efter händelsen.

Lidandets blick
Under tiden då Israel förde krig mot Hamas på Gazaremsan, från slutet av december till mitten av januari, dog över 1400 palestinier.
De flesta av dem var civila män. 118 kvinnor dog, många fler förlorade sina män, barn och hem. De tvingas leva kvar i ett sönderbombat Gaza ett halvår efter kriget, med små resurser och brist på såväl mat som medicin.
Mona al Shawa, författaren till PCHR:s Through women’s eyes, menar att om man ser kriget i Gaza ur kvinnornas ögon så förstår man lidandet på riktigt. För kvinnorna är, enligt henne, värst utsatta i Gaza.
– De lider under ett dubbelt förtryck. Dels den traditionella könsrollen som gör dem ansvariga för sina familjers överlevnad, dels som civila under förtrycket från Israel, berättar hon när jag ringer upp henne i Gaza stad på en glappande mobillinje.
Kvinnorna får ofta känna skammen från det omgivande samhället när de inte lyckats skydda sina familjer under kriget, förklarar Mona al Shawa. Hon tror att alla kvinnor i Gaza har drabbats av kriget, antingen direkt eller indirekt. Mona al Shawa själv har haft turen att både få ha sin man och sina barn kvar i livet, men bär ständigt runt på en rädsla för att vapenvilan ska brytas.
– Min nioåriga dotter frågar mig varje dag om kriget kommer att bryta ut igen och jag vet inte vad jag ska svara.
Sedan eldupphöret den 18 januari har tiden stått stilla i Gaza. De sönderbombade husen står kvar och de provisoriska tält som satts upp för tillfällig inackordering av hemlösa har blivit permanenta.
– På grund av Israels sanktioner i Gaza är det omöjligt att bygga upp någonting igen, eller förbättra sina liv, säger Mona al Shawa.

Förlossning under eld
En annan av kvinnorna i rapporten är Rhagda Abed Rabbo. Hon var höggravid när bomberna föll över Jabaliya stad och berättar för PCHR att hon var frustrerad över att behöva springa upp och ner för trappor för att hitta skydd varje dag.
– Redan då hade jag en ond aning om att jag skulle behöva föda, även om det var för tidigt.
Den 16 januari när Rhagda lagade lunch till hennes familj anföll ett stridsplan staden och en bomb föll i närheten. Glasrutorna krossades och familjen sprang för att gömma sig på undervåningen. Snart började Rhagda känna värkar. Men någon ambulans var omöjlig att få tag på, berättar hennes man Karam. Istället fick maken, som är läkare, förlösa Rhagda hemma med hjälp av en grannfru.
– Förlossningen gick bra och Rhagda klarade sig bra, säger Karam. Men efteråt hade vi svårt att hålla vår son Ayham varm. Han var för tidigt född och alldeles blå i ansiktet, som tur var andades han.
Dagen efter lyckades familjen ta sig till sjukhus och nyfödda Ayham lades i kuvös. Han låg kvar på sjukhus i sex veckor. Föräldrarna gjorde allt för att han skulle kunna flyttas till ett mer välutrustat sjukhus i Israel, vilket nekades efter beslut i Ramallah (Palestinas huvudstad på Västbanken). Däremot skulle han få komma till ett sjukhus i Jerusalem, men familjen hann aldrig få tillstånd att resa över gränsen. Ayham dog den 16 april 2009.

Gaza i medieskugga
Den internationella rapporteringen från Gaza har förändrats sedan Israels eldupphör, berättar Mona al Shawa.
Under kriget var västvärldens journalister på plats och om de själva inte kom in i landet ringde de upp al Shawa för att få dagliga rapporter. Det händer inte längre, säger hon. Det är därför den här sortens rapporter är viktiga.
– Vi vill få upp omvärldens ögon för hur vi har det här.

Fakta: Through women´s eyes
Av: Mona la Shawa och Daragh Murray vid Palestinian center for Human Rights.
Läs den: www.pchrgaza.org

Fakta: Israel och Hamas krig i Gaza
* Hamas hade under en längre tid skjutit missiler över gränsen mot Israel. Den 27 december attackerade Israel Gaza med flygattacker och senare även med marktrupper.
Kriget pågick fram till den 18 januari, då Israel utlyste ett ensidigt eldupphör.
* Under kriget dödades 1 414 palestinier, av dem 83 procent civil,a och 13 israeler, varav tre civila. 5 303 palestinier skadades.
* Totalt står 51 842 människor hemlösa på grund av att deras hus och lägenheter är förstörda.

Gazaremsan är mycket tätbefolkat med 1,5 miljoner människor, mer än hälften av dem under 18 år, hopträngda på en yta mindre än en tredjedel av Ölands.