”Regeringen står handfallen”

I en Sifoundersökning som kom förra veckan uppger 36 procent av de tillfrågade att de har störst förtroende för miljöpartiet i klimatfrågan. ETC ringde upp Peter Eriksson, Miljöpartiets språkrör.

Hur känns det?
– Det känns väldigt bra. Vi har sett ganska länge att det är Miljöpartiet som har det starkaste förtroendet i miljöfrågor generellt, men också i klimatfrågor. Det här är en bekräftelse på det.

Varför tror du att det är så?
– Det är av två skäl. Dels har vi jobbat långsiktigt med klimatfrågan. Det är inget vi hittat på nu bara för att opinionen börjat svänga. Vi har tagit rätt mycket stryk genom åren för att vi föreslagit saker som höjd koldioxidskatt och inte bara tagit de snälla besluten. Dels har vi konkreta, riktiga förslag och det finns en stor brist på det i samhället idag. Regeringen pratar mycket om klimatet men gör väldigt lite i realiteten. I vårt budgetförslag satsar vi 47 miljarder mer än regeringen på gröna investeringar de närmaste tre åren, så det handlar om väldigt mycket pengar. Om vi får möjlighet att genomföra satsningarna på boende, transport, järnvägar och så vidare
så skulle det ha stor betydelse för att minska utsläppen i Sverige.
– Vi har ytterligare ett konkret förslag, som även Johan Ehrenberg jobbar med: Egen el. Vi vill skapa ett system där det är lag på att elbolagen ska erbjuda nettomätare för alla som producerar egen el och att man får den fulla intäkten för varje kilowattimme som man producerar själv. Dessutom vill vi ha ett fastprissystem för småskalig el om man producerar mer än man gör av med. Det skulle bli en väldig snurr på att köpa solceller och vindkraftverk då.

38 procent av de tillfrågade i Sifoundersökningen kan inte uppge något parti alls som de har förtroende för. Vad tror du att det beror på?
– Det kan bero på att många har blivit mer och mer förvirrade de senaste åren. Regeringen påstår en massa saker, att man arbetar med klimatfrågan och att Sverige är bäst i världen. Men så är det inte och det skapar en osäkerhet.

Vad betyder en sådan här undersökning egentligen?
– I ett sådant här läge, där det faktiskt pågår en stor debatt och där vi påstår att regeringen står handfallen och gör väldigt lite, så har det stor betydelse vilka man har förtroende för.

Störst förtroende verkar ni ha bland unga kvinnor, SACO-anställda och Göteborgare. Kommentar?
– Vi har varit starka i Göteborg väldigt länge. Vi har suttit i majoritet där sedan 1988. Där har de nog sett att Miljöpartiet har jobbat konkret med dessa frågor på ett helt annat sätt än i Stockholm. Ungdomar och kvinnor är vår starkaste väljargrupp generellt. Även SACO är en stark grupp.

Endast två procent har mest förtroende för samarbetspartnern Vänsterpartiet. Vad tror du att det beror på?
– Det kan jag inte svara på. De har inte synts så mycket i klimatfrågan, möjligen.

Om elva månader är det val i Sverige. Hur viktig tror du att klimatfrågan kommer att vara för väljarna?
– Jag hoppas att den kommer att vara väldigt viktig. Det här är den största utmaningen som vi har att hantera, det största problem som vår generation har att försöka lösa de närmsta åren. Det är vår generation som måste göra det. Om vi inte klarar av det så har vi misslyckats på ett sätt som kommande generationer kommer att få lida för.

Ger det Miljöpartiet ett bra utgångsläge?
– Tycker människor att klimatfrågan är en av de viktigaste frågorna så ger det goda möjligheter att få igenom en sådan politik.

Vilka möjligheter anser du att det finns att utforma en gemensam klimatpolitik med V och S vid ett eventuellt maktövertagande efter valet?
– Det finns goda möjligheter. I våras skrev vi en gemensam klimatmotion. Det är en grund som vi redan har att stå på, så jag känner mig väldigt trygg. Jämför vi med regeringen så är det en enorm skillnad.

Vilken fråga blir svårast att enas om?
– Det är nog fortfarande det här med koldioxidskatten. Socialdemokraterna och många människor är fortfarande väldigt känsliga inför att höja skatten på bensin och diesel, trots att man vet att det är nödvändigt att minska användningen av fossila bränslen.

Martin Halldin