Antalet anmälda homofobiska hatbrott ökar. Det visar en aktuell rapport från Brottsförebyggande rådet, (Brå). – Det är oerhört frustrerande att det gång på gång sker en ökning. Det politiska ledarskapet i Sverige är klent, det finns ingen vilja att förändra, säger Sören Juvas, förbundsordförande RFSL.
Under förra året ökade antalet anmälda hatbrott mot homosexuella med 46 procent. Enligt Brå kan ökningen vara en effekt av att anmälningsbenägenheten har ökat och att polis och åklagare är bättre på att uppmärksamma hatbrott. – Det har också skett en faktisk ökning. Homofobiska hatbrott har under flera års tid haft en uppåtgående trend. De andra hatbrott pendlar mer upp och ner, säger Klara Klingspor, en av utredarna som står bakom rapporten Hatbrottsstatistiken.
Men det är problematiskt att jämföra de senaste siffrorna med tidigare års siffror. Närmare 5 900 hatbrott anmäldes under förra året, det är en ökning med drygt 2 300 anmälningar från föregående år. Hälften av den ökningen antas bero på att definitionen av hatbrott har utvidgats. Störst effekt har förändringen haft på brott med rasistiska motiv. Bland annat genom att det främlingsfientliga motivet utökats till att även omfatta hatbrott som sker mellan minoritetsgrupper, av minoritetsgrupper och mot majoritetsgrupper. Till exempel om en person från Turkiet trakasserar en assyrier, eller tvärtom. Numera är också brott med bifobiska, transfobiska och heterofobiska motiv hatbrott. – Vi valde att ändra definitionen för att ligga närmare lagstiftningen, som inte gör någon skillnad på sexuell läggning, säger Klara Klingspor. RFSL menar att de gör vad de kan för att stötta de om utsätts för hatbrott och de kämpar för att lyfta frågan politiskt.
– Förövarna är inte gamla, vilket visar att skolan har misslyckats med frågor kring värdegrund. Det är i skolan allt börjar, vi vill ha ett regeringsbeslut. Lärarna måste utbildas i frågan. Dessutom behöver rättsväsendet mer resurser för att fortsätta utvecklas och bli ännu bättre på att upptäcka och förhindra hatbrott, säger Sören Juvas. Sanna Schiller
Fakta • Definitionen av hatbrott på grund av sexuell läggning har förändrats genom att motiven bifobi och heterofobi har lagts till. • Under år 2008 identifierades 1 055 hatbrott på grund av sexuell läggning, 1 046 av dessa hade ett homofobiskt motiv. • I jämförelse med år 2007 har hatbrott på grund av sexuell läggning ökat med drygt 330 brott eller 46 procent. • Vart fjärde homofobiskt, bifobiskt och heterofobiskt hatbrott är ett våldsbrott.
Är detta med “hatbrott” någon slags förlaga till tankekontroll eller?
Hat är liksom kärlek känslor och känslor kan (än så länge) inte bestraffas vilket gör benämningen absurd. Brottet är ju inte vad personen <b>känner</b> (vem skall kunna bevisa det?) utan den fysiska handlingen. så länge jag inte utövar den så har jag inte gjort något brottsligt och har alltså (än så länge) rätt att känna och tycka vad jag vill oavsett.
“Hatbrott” är en benämning på ett visst brott efter det bakomliggande motivet.
Många andra brott motiveras förmodligen inte av förövarens hat gentemot brottsoffret. Inte ens alla våldsbrott.
Att uppsåtligt döda någon anses vara ett allvarligare brott än att döda mer av en olyckshändelse. Därför kan motivet aldrig vara irrelevant.
Magnus har rätt angående motiv. Bertil har rätt angående svårigheterna.
Brå anser att de har förmågan att utifrån fritexten i brottsanmälan veta vad brottslingen känner och tänker. Dvs bedöma graden av hat och efter det klassificera brottet som ett hatbrott eller inte.
De har nog lite för höga tankar om sig själva. Finns det minsta misstanke om att utredarna kan ha vissa önskemål angående resultatet så förstår man att en sån metod är helt förkastlig.
Det är onekligen intressant att få reda på mängden hatbrott, men man måste nog dra ned ambitionerna och begränsa sig till “eventuella hatbrott” om man vill hävda att det är vetenskapligt. Sök igenom alla brott och leta efter nyckelorden, som Brå redan gör, men skippa den där bedömningen efteråt.
I så och så många brott förekom nedsättande uttryck angående etnicitet, homosexualitet osv
Är detta med “hatbrott” någon slags förlaga till tankekontroll eller?
Hat är liksom kärlek känslor och känslor kan (än så länge) inte bestraffas vilket gör benämningen absurd. Brottet är ju inte vad personen <b>känner</b> (vem skall kunna bevisa det?) utan den fysiska handlingen. så länge jag inte utövar den så har jag inte gjort något brottsligt och har alltså (än så länge) rätt att känna och tycka vad jag vill oavsett.
5 juli 2009, 16:30
“Hatbrott” är en benämning på ett visst brott efter det bakomliggande motivet.
Många andra brott motiveras förmodligen inte av förövarens hat gentemot brottsoffret. Inte ens alla våldsbrott.
Att uppsåtligt döda någon anses vara ett allvarligare brott än att döda mer av en olyckshändelse. Därför kan motivet aldrig vara irrelevant.
6 juli 2009, 10:17
Magnus har rätt angående motiv. Bertil har rätt angående svårigheterna.
Brå anser att de har förmågan att utifrån fritexten i brottsanmälan veta vad brottslingen känner och tänker. Dvs bedöma graden av hat och efter det klassificera brottet som ett hatbrott eller inte.
De har nog lite för höga tankar om sig själva. Finns det minsta misstanke om att utredarna kan ha vissa önskemål angående resultatet så förstår man att en sån metod är helt förkastlig.
Det är onekligen intressant att få reda på mängden hatbrott, men man måste nog dra ned ambitionerna och begränsa sig till “eventuella hatbrott” om man vill hävda att det är vetenskapligt. Sök igenom alla brott och leta efter nyckelorden, som Brå redan gör, men skippa den där bedömningen efteråt.
I så och så många brott förekom nedsättande uttryck angående etnicitet, homosexualitet osv
7 juli 2009, 14:08