Oroligt i Honduras

Läget är spänt i Honduras efter statskuppen när presidenten störtades.
– Det är oro i luften, men fram tills nu har det varit förvånansvärt lugnt. Däremot är informationsflödet trögt och vi vet inte om uppgifterna vi får kommer från den nya regeringen eller inte, säger Martin Ejerfeldt, tillförordnad sektionschef på Sidas kontor i Honduras.

President Manuel Zelaya väntas återvända till Honduras tidigast på lördag när den 72 timmar långa tidsfristen som OAS, de amerikanska staternas samarbetsorganisation, har gett kuppmakarna gått ut.
– Jag är Honduras president och bara folket kan avsätta mig. Inte en grupp gorillor, sa Zelaya i ett teveframträdande under måndagen.
Han har i stort sätt hela omvärldens stöd. Främst från Venezuelas president Hugo Chàvez, som har lovat att störta det nya styret.
– När Zelaya återvänder kommer det definitivt bli oroligt. Allt beror på hur den nya regeringen och folket reagerar, säger Martin Ejerfeldt.
Den nuvarande regeringen med president Roberto Micheletti i spetsen hotar att gripa Zelaya om han återvänder till Honduras.

Bakom statskuppen ligger en tid av politisk kris. Den avsatte presidenten Zelaya ville i söndags med hjälp av en folkomröstning ta reda om invånarna stöder en grundlagsreform. Enligt nuvarande lag kan presidenten bara sitta en fyraårsperiod. Zelaya vill att det ska vara möjligt för en folkvald president att bli omvald.
När militären vägrade distribuera valurnorna tog Zelaya och hans anhängare saken i egna händer. Överbefälhavaren avskedades, men återinsattes snabbt av Högsta domstolen, som ansåg att folkomröstningen stred mot grundlagen. Därefter gick allt snabbt. Under en militärkupp störtades Zelaya och flögs till grannlandet Costa Rica. Kongressen utsåg talmannen Roberto Micheletti som ersättare fram tills det att en nyvald president ska tillträda i januari nästa år.
Det första Micheletti gjorde som president var att införa utegångsförbud. Men det hindrade inte honduranerna. Tusentals demonstranter samlas varje dag utanför presidentpalatset i huvudstaden Tegucigalpa. Militären har kontrat med tårgas och rökbomber för att mota tillbaka protesterna.
Under onsdags kvällen förändrades läget. Kongressen antog en ny lag, nu har polis och militär rätt att göra husrannsakan utan tillstånd. De kan också hålla människor fängslade i upp till ett dygn utan brottsmisstanke.

Medborgarna har samtidigt förlorat sin föreningsfrihet och rätt att demonstrera.
– Under kuppen stängdes flera kritiska radiostationer som rapporterade om händelserna ner. Och programmen som visas på tv är vinklade till den nya regeringens favör, säger Martin Ejerfeldt.
Zelaya är ledare för mittenhögerpartiet Partido Liberal och tillträdde, efter ett jämnt val, som president i januari 2006. Han allierade sig med Hugo Chàves och förde en vänsterpolitik.
Enligt kongressen var avsättandet av presidenten inte en statskupp. Han bröt mot lagen när han ville folkomrösta om en lagändring. Men de möter stort motstånd.
Under veckan har FN antagit en resolution och ser Zelaya som landets legitima president. De erkänner inte kuppmakarna.
– Zelaya driver den sorts politik som folket vill ha och kongressen var rädda för att han skulle få ett massivt stöd i och med folkomröstningen. De genomförde kuppen eftersom de inte vill förlora sin makt. Omvärldens reaktioner är en stark markering mot militärkupper, säger Jorge Capelàn, bloggare och skribent på tidningen Mana.
Han följer utvecklingen i landet timme för timme och får sin information från personer som har tillgång till rörliga uppkopplingar.
– Nu är Honduras en diktatur. Men jag tror inte att den kommer bli långvarig. Situationen är ohållbar, det nya styret är fullständigt isolerat. Jag tror att kuppen i framtiden kommer påverka politiken i landet positivt. Kongressen tvingas inse att ingen accepterar en militärkupp idag, säger Jorge Capelàn.

Sanna Schiller