Tio frågor till Maria Leissner

Tidigare i veckan meddelade EU att man avvaktar med ett uppgraderat samarbetsavtal med Israel. Anledningen är att den israeliska regeringen inte uppfyllt sin del av överenskommelsen – bland annat när det gäller kraven på en tvåstatslösning. ETC ringde upp Maria Leissner, Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter.

Har EU ställt några nya krav på Israel?
– EU har föreslagit en förlängning av den befintliga handlingsplanen till dess att en ny kan antas. Så länge Israel inte respekterar ingångna avtal och gör en ordentlig policyöversyn när det gäller situationen i Gaza och bosättningarna blir det ingen uppgradering.
I söndags höll Israels nya premiärminister Netanyahu ett linjetal där han sade sig vara öppen för en tvåstatslösning. Kommentar?
– Det är såklart positivt att Netanyahu för första gången är öppen för en palestinsk stat. Däremot är de villkor som han ställer upp för palestinierna fullständigt orealistiska. Ur en demokratisynvinkel är det uppenbart att det inte kommer att bli fred så länge palestinierna inte tillåts ha en egen stat där de kan bygga sin egen fungerande demokrati och se till att mänskliga rättigheter accepteras.
Hur ser du på utsikterna för en fredlig lösning i Mellanöstern?
– Jag tror att de senaste veckornas utspel, inte minst av Barack Obama, har inneburit en öppning för fredsförhandlingarna igen. Han har tydliggjort att även USA – Israels närmaste vän i världen – har skarpa krav på att det blir en tvåstatslösning. Det är en klar invit till Israel om att landet bör bli seriösare och mer konkret för att få förhandlingarna att komma i gång igen.
Vilken blir EU:s roll i arbetet att få till stånd fredsförhandlingar?
– Unionen ska fortsätta att vara tydlig när det gäller EU:s ståndpunkt, men också utnyttja möjligheten med den nya USA-administrationen för att koordinera omvärldens budskap bättre. Då blir vi en ännu starkare kraft och får förhoppningsvis se effekt när det gäller att återuppta förhandlingarna.
Förra veckan träffade du representanter från israeliska och palestinska människorättsorganisationer som var på besök i Sverige. Vilka intryck har du med dig från mötet?
– Jag är glad att jag fick möjligheten att träffa personer från bägge sidor som ser styrkan i att samverka med varandra. Ofta glömmer vi bort att det finns otroligt många israeler och palestinier som anser att den hittillsvarande hårda linjen inte håller, utan att man måste samarbeta och stärka respekten för mänskliga rättigheter över religions- och nationsgränser.
EU har fått kritik för att agera ineffektivt i Israel-Palestina-frågan. Hur ser du på det?
– Veckans förhandlingar visar att EU ändå driver en ganska tydlig linje beträffande hur man ser på den internationella humanitära rätten. Jag tror att kritiken framförallt bottnar i en besvikelse när det gäller det dubbla budskap som EU hade i samband med valet i Palestina för ett par år sedan, där man å ena sidan godkände valet och å andra sidan slog till med sanktioner mot de nyvalda. Det satte en händelseutveckling i rullning som jag tror har fördärvat respekten för EU som partner i demokratibygge för en lång tid framöver.
Hur kommer det svenska ordförandeskapet i EU att påverkas av situationen i regionen?
– De senaste veckornas händelseutveckling har gjort att det hettar till i den här frågan på ett sätt som man kanske inte riktigt hade räknat med. Det betyder att frågan kommer att få en högre plats på den utrikespolitiska agendan. För Sverige och EU innebär det också en stor möjlighet att föra processen framåt, inte minst med tanke på att EU och USA:s politik nu verkar ligga något närmare varandra.
Vilka andra frågor anser du är viktiga under EU-ordförandeskapet?
– För min del arbetar jag särskilt med ett initiativ som syftar till att skapa en gemensam plattform för hur EU ska arbeta med stöd för demokratiutveckling. Sen är ju naturligtvis klimatfrågan överordnad det mesta och den allra viktigaste biten när det gäller våra ambitioner för EU-ordförandeskapet.
Hur ser du på Turkiets närmanden till EU?
– Jag är mycket positiv till Turkiets framtida medlemskap. Naturligtvis kan detta inte ske förrän Turkiet uppfyller alla kriterier och det råder demokrati med respekt för minoriteter och mänskliga rättigheter i landet. Än har de en bit kvar på den resan, men jag tror att de kommer dit, och när de gör det ser jag inga hinder för Turkiet att ansluta sig till unionen.
Du stod som tredjenamn på Folkpartiets lista för EU-kandidater men hoppade av. Varför?
– Jag kände mig väldigt kluven redan när jag deltog i vårt provval, vilket troligtvis var en anledning till att jag aldrig organiserade en riktig kampanj. Mina sista år som partiledare för Folkpartiet var väldigt påfrestande och som det känns nu är jag inte riktigt beredd att stå i det offentliga strålkastarljuset igen. Det är ganska skönt att bara vara ”vanlig”. Dessutom trivs jag väldigt bra med det jag gör nu.

Maria Holm