Sverige – Bäst i EU?

I helgen är det dags för EU-val. Sverige är ett av länderna med bäst självförtroende i Europa. Jämställdheten, välfärden…Men hur bra är vi egentligen? ETC har tittat närmare på flera områden där andra länder vinner över Sverige. 

Norra Europas sämsta a-kassa
Det svenska trygghetssystemet har länge ansetts vara ett av världens bästa. Idag är det inte lika enkelt att skryta om trygghetssystemet, med a-kassan som ett viktigt flaggskepp. Faktum är att Sverige är det land av OECD-länderna där a-kasseersättningen minskat mest mellan åren 2001 och 2007. År 2001 fick en ensamstående person utan barn med en genomsnittslön ut 65 procent av inkomsten. 2007 hade ersättningen sjunkit till 53 procent. Sverige har därmed rasat från sjätte till 20:e plats i OECD:s a-kasseliga. Före oss ligger länder som USA, Ungern och Slovakien. Högst i rankningen ligger Luxemburg, med en a-kassa som täcker 87 procent av en genomsnittlig industrilön.
I TCO:s rapport Svensk a-kassa i strykklass framgår att arbetslöshetsförsäkringens tak inte höjts sedan juli 2002. Det innebär att tre fjärdedelar av alla heltidsarbetande a-kassemedlemmar är underförsäkrade och får ut mindre än 80 procent i ersättning vid arbetslöshet.

Sämre sjukvård för papperslösa
Sverige är sämre på att ge sjukvård till papperslösa än ett flertal länder i Europa. Det visar en genomgång som Picum, det internationella nätverket för papperslösa, gjort i elva EU-länder. I själva verket hamnar Sverige längst ner på listan tillsammans med Österrike eftersom svensk lag endast ger papperslösa rätt till sjukvård vid akuta fall och då måste de själva stå för kostnaderna. En förlossning kostar för papperslösa över 20 000 kronor.
På första plats i Picums lista kommer Spanien som erbjuder samma rättigheter till papperslösa som till landets invånare. Därefter kommer Holland, Frankrike och Belgien som låter de papperslösa ha ett särskilt system för sjukvård parallellt med det offentliga. Även Storbritannien, Portugal, Ungern och Tyskland ger papperslösa bättre tillgång till sjukvård än vad Sverige gör.

Dåliga på sol och vind
Tack vare utnyttjandet av skog och vattendrag är Sverige idag EU-ledande när det gäller andelen förnybar energi i förhållande till slutlig energianvändning. Däremot ligger vi långt efter många europeiska länder i satsningar på sol och vind.
Tidigare har det varit närmast omöjligt att få ekonomin att gå ihop för dem som vill investera i exempelvis solceller på taket eller vindsnurror på tomten. Det har gjort att endast en procent av vår totala andel förnyelsebar energi kommer från dessa energikällor.
Föregångslandet när det handlar om att ta tillvara på solens strålar är Tyskland. En halv miljon tyska tak har i dag solpaneler, vilket har gjort att det gamla kol-landet nu får 15 procent av sitt energibehov av förnyelsebara källor. Att så många tyskar satsar på solenergi beror på en 20 år gammal lag, som underlättar för privatpersoner att göra sin egen el och sälja vidare till energibolagen.
Nu är en liknande lagstiftning på väg i Sverige som, om den godkänns av EU-kommissionen, bland annat kommer att innebära att den som köper solceller och sätter upp anläggningar får ett stöd på 60 procent av kostnaden.

Storebrorlandet Sverige
FRA, Ipred och datalagring har numera blivit vedertagna ord i den svenska vokabulären. Sällan har storebrorsamhället diskuterats så livligt som under det senaste året. Och inte utan anledning.
Enligt Privacy International, en oberoende organisation som varje år granskar hur bra garantier olika länder har mot övervakningssamhället, har Sverige ”en systematisk oförmåga att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten”. På flera områden får Sverige bottenbetyg. Bland annat i kategorierna personers rörlighet, medicinska och ekonomiska uppgifter, övervakning på arbetsplatser samt myndigheters tillgång till personliga data. Detta gör att vi nu ligger långt efter länder som Rumänien, Ungern, Slovenien och Portugal, och i stället närmar oss övervakningsnivån i England – och Kina.

Var fjärde ungdom är arbetslös
I dag är mer än var femte svensk ungdom mellan 20 och 24 år utan sysselsättning. Siffror från Eurostat visar att ungdomsarbetslösheten stiger snabbare i Sverige än i andra EU-länder, och att den nu är bland den högsta i Europa. Läget kommer dessutom att förvärras när årets studentkull – som är större än tidigare – nu går ut gymnasiet, samtidigt som Sverige rör sig mot massarbetslöshet. Pär Lindell, ansvarig för ungdomsfrågor på Arbetsförmedlingen, säger till ETC att orsakerna bakom Sveriges höga arbetslöshetssiffror bland unga är många och att det är svårt att peka ut en specifik.
– Det främsta problemet är att man som ung i Sverige har väldigt svårt att få en fast anställning. Det är mycket ut och in på arbetsmarknaden, säger han.
Allra högst ungdomsarbetslöshet bland EU-länderna har Spanien, som ligger på 37 procent. Lägst siffror uppvisar Nederländerna, med omkring fem procents arbetslöshet bland unga.

Svag aktivism
Finanskrisen borde samla oppositionen och den röda gräsrotsrörelsen i Sverige mot brister i ekonomiska systemet och allt större skillnader mellan löntagare. Men på gatorna i de svenska städerna lyser aktivismen med sin frånvaro. Annat är det i Frankrike.
Där enas miljontals människor i demonstrationer mot president Sarkozy.
– Numera är Sarkozy och hans politik den bästa organisatören av demonstrationer i Frankrike. Han lyckas få ut såväl läkare och professorer som vårdbiträden på gatan, säger Margaux Leduc som är medlem i det nystartade franska vänsterpartiet NPA.
Krisen har gett partiet, som snabbt enat över 10 000 personer, vind i seglen. Men enligt Margaux Leduc finns det flera förklaringar till NPA:s framgång:
– Inom NPA har alla lika stort värde, oavsett var man kommer ifrån eller hur politiskt aktiv man varit innan. Vi försöker tillämpa det gamla talesättet: ”Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov.”

Höga chefbonusar
Det är inte bara i Sverige som toppchefer inom banker och företag blivit kritiserade för sina höga bonusar. I mars fick chefer i bland annat Tyskland, Belgien och Frankrike utstå hård kritik och tvingades avstå från de högsta ersättningarna. Regeringen i Sverige vågar dock endast sätta hårt mot de offentliga cheferna och näringslivet får fortsätta med sina bonusar.
Men det vill EU-kommissionen ändra på genom att lagstifta bort ersättningar på högt risktänkande. Istället ska börsnoterade företag sätta fokus på ett mer långsiktigt tänkande, anser kommissionen.
– Hittills har vi haft alltför många perversa incitament i finansindustrin. Det är varken vettigt eller förnuftigt att uppmuntra överdrivet risktagande för kortsiktiga vinster, säger Charlie McGreevy, kommissionär för den inre marknaden i EU. 
Chefernas ska därför få belöningar, som kan liknas vid dagens bonussystem, vid långsiktigt positiva resultat. Om finansinsitut delar ut bonusar till chefer som har haft ett högt risktagande, kan de komma att bli bestraffade av tillsynsmyndigheten, förklarar McGreevy.

Löneskillnader
När det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor ligger Sverige bra till i många frågor. Men i nivåer av löneskillnader är vi långt ifrån bäst. I genomsnitt i EU tjänar kvinnor 17 procent mindre än män. Sverige ligger på 17,9 procent. Hela 15 av EU:s medlemsländer har lägre löneskillnader, bland annat Italien (4,4), Luxemburg (10,0) och Polen (7,5). 
– Lönefrågan är extremt komplex, säger Birgitta Åseskog på Integrations- och Jämställdhetsdepartmentet. Om vi ser till de länder med minst löneskillnad, till exempel Italien och Malta, så beror den mindre löneskillnaden mellan kvinnor och män på att kvinnor inte förvärvsarbetar i samma grad på Malta som de gör i Sverige.
Hon tror dock att utbyte av erfarenheter mellan EU-länder kan gynna förhållanden i Sverige.
– Vi kan alltid lära av varandra.
EU-kommissionen gör just nu en större satsning på att komma tillrätta med medlemsländernas lönegap mellan könen.

Klara strandberg
Maria holm