Därför ska du rösta i valet

Upp till 70 procent av riksdagens och kommunernas beslut är beroende av beslut som redan fattats i EU. Men det svenska folket har fortfarande makt över över sin situation – i EU-parlamentet sitter nämligen 19 politiker som för vår talan. Fyra av dem berättar för ETC om knepen de använder för att få igenom sin politik. Den 7 juni har du chansen att rösta fram nya parlamentariker.

Carl Schlyter (MP)
Sitter i den politiska gruppen De gröna sedan 2004 och är Miljöpartiets toppkandidat.
Vad har du åstadkommit sedan 2004?
– Jag har fått igenom många förändringar när det gäller kemikalier. En som till exempel påverkar oss alla är förbudet mot den skadliga kemikalien PFO:s. Det är en kemikalie som bland annat finns i brandsläckarskum och som alla människor får i sig oavsett om de använder den eller ej. Jag har även lyckats förändra märkningen av batterier. Hade velat svara att jag lyckats med klimatfrågan som jag arbetat mycket med. Men tyvärr har det arbetet inte gett någon framgång. EU:s klimatpaket är mest ett tomt skal.
– Jag försöker även långsiktigt förändra politiken för att vi ska nå ett grönt ekonomiskt system.
Hur ska det se ut?
– Det ska vara ett välmående samhälle som inte sliter på klimatet.  
Hur går du till väga för att påverka i parlamentet?
– Det bästa sättet är att vara rapportör – alltså ansvarig för sin politiska grupps talan i frågan. Det är alltid då man lyckas påverka bäst. Jag har varit rapportör i ett 40-tal ärenden och på så sätt lyckats göra avtryck. Ett annat bra knep för att få makt är att alltid vara bra påläst. Att skaffa sig egen kunskap utanför parlamentet och på det sättet hitta hållbara alternativ till de som presenteras. Helst ska man göra det innan politikerna träffar lobbyisterna.
Varför ska vi rösta den sjunde juni?
– Jag och mina kollegor fattar beslut som påverkar varje del av ditt vardagsliv. Om ni vill att det ska bli lättare att läsa av vilka produkter som är bra för miljön – och vilka som är klimatbovar – när ni handlar är det viktigt att lägga era röster rätt.

Åsa Westlund (S)
Sitter i den Socialdemokratiska gruppen sedan 2004, kandiderar igen som en av Socialdemokraternas tre toppkandidater.
Vad har du åstadkommit under dina fem år i parlamentet?
– Jag har lyckats få igenom ett säkrare ramverk för kemikaliehandeln. Det gäller allt från att producenterna måste varna för farliga färgämnen i godis och läsk, till att företagen ska märka ut skadliga ämnen som finns i till exempel kosmetika. Det finns fortfarande saker att förändra. Bland annat en lucka i EU-lagstiftningen som innebär att importerade kläder kan innehålla farliga kemikalier utan att stoppas.
Är det den frågan du har fokuserat på under mandatperioden?
– Ja, kemikalierna och klimatet. Jag tycker att vi i den Socialdemokratiska gruppen har bidragit till att klimatpaketet blivit bättre, till exempel fick vi med flyget i handeln om utsläppsrätter.
Hur gör du för att påverka?
– Den Socialdemokratiska gruppen är stark – så det gäller främst att lägga fram sina argument smart där och i utskotten.
Varför ska vi rösta?
– För att parlamentets beslut rör alla svenskars vardag. Efter att ha varit här i fem år har jag märkt hur mycket jag själv kan förändra besluten. Det spelar roll vilka personer som sitter här. När det gäller kemikalier påverkar EU vilka som ska få finnas i ditt barns leksaker och i dess nappflaskor, de reglerna vill jag förändra under nästa mandatperiod.
Hur pass stor makt känner du att parlamentet har inom EU?
– På miljöområdet har det en stor makt, men även inom andra områden. Däremot har det inte lika stor makt inom jordbruk och utrikespolitik. Det kommer vi dock att få om Lissabonfördraget går igenom. Då kommer parlamentet att kunna tvinga länder med stort jordbruksstöd att avsäga sig det. Jag tycker att det är bra.

Lena Ek (C)
Har suttit i parlamentet sedan 2004 i Alliansen liberaler
och demokrater för Europa. Kandiderar nu som Centerpartiets första namn. 
Vad har du åstadkommit under dina fem år i parlamentet?
– Jag har satt Kemikaliedirektivet på banan.
Nu är du den tredje parlamentariker som ETC pratar med som svarar det. Hur kommer det sig?
– Det har varit en fråga som tagit upp mycket av parlamentets tid och alla svenskar har varit med. Skillnaden är att ingen av de andra har suttit i industriutskottet som jag har gjort. Jag var rapportör i frågan och drev förhandlingen framåt, en särskilt svår uppgift i industriutskottet.
Vad är det som gör den uppgiften extra svår?
– Att driva miljöfrågor i industriutskottet är tungt eftersom det sitter miljöskeptiker från starka nationer som Frankrike och Tyskland där. Men jag lyckades med förhandlingarna och det är jag stolt över.
Hur ser du på parlamentets makt?
– Jag tror inte att man i Sverige har hängt med på att parlamentet har förändrats. Nu gäller medbeslutande – vilket betyder att parlamentet har halva makten. Jag känner att jag har större inflytande nu än jag hade när jag satt i den svenska riksdagen. Dessutom har parlamentet blivit öppnare. Nu läggs alla förslag upp på internet, översatta till 27 språk. 
Hur går du tillväga för att få igenom din politik?
– Först stolpar jag upp vad som är dåligt och bra med beslutsförslaget. Sen brukar jag kontakta fem frivilligorganisationer och fem företag för att höra deras syn på saken. Utifrån det känner jag av vad folk tycker. När jag väl har ett ändringsförslag tänker jag över vilka som kan tycka som jag i parlamentet och frågar dem om de vill vara med på mitt förslag.
Varför ska vi rösta?
– Jag har en dröm om det öppna, gröna och företagsvänliga Europa. Jag tycker att vi ska rösta för att fira att EU har lyckats med att skapa demokratier av nationer som tidigare varit diktaturer.

Jens Holm (V)
Har suttit i parlamentet sedan 2004 i den Enade Vänstern.
Kandiderar inte igen.
Vad har du åstadkommit?
– Jag har bidragit till att frågan om köttkonsumtion kommit upp på dagordningen. När jag kom in i parlamentet var jag den första veganen och fick fördomsfull kritik mot min linje att vi borde äta mindre kött. Men sen kom flera rapporter om köttindustrins klimatpåverkan. Bland annat en som jag själv tog fram tillsammans med journalisten Toivo Jokkala som granskade EU: s köttsubventioner. Efter det blev frågan etablerad, så pass att den finns med i den senaste klimatresolutionen.
Hur går du tillväga för att få igenom din politik?
– Att jag tog fram den där rapporten med Toivo Jokkala och sedan hade ett efterföljande klimatseminarium var ett sätt att etablera frågan. Jag har tagit alla chanser att ta upp frågan och den har blivit lite av min baby. Men det krävs att man arbetar långsiktigt och långsamt bryter ner motståndet.
Hur ser du på parlamentets makt?
– Det är ett viktigt parlament som har makt i många frågor på EU-nivå. Som EU-kritiker tycker jag att det är synd att valintresset är lågt för parlamentet. Jag har hört argumentet att folk inte röstar för att protestera mot EU. Men det gynnar bara de EU-lojala kandidaterna.
Varför tror du då att folk struntar i att rösta?
– Ett av skälen till det är att det finns ett glapp mellan EU och vanligt folk. Människorna märker att EU styr, men vet inte hur de ska ta sig an unionen. Jag kan förstå det eftersom EU är ett ovanifrånprojekt.
Varför ska vi rösta?
– För att EU-parlamentet är en politisk arena inom allt fler områden. Om du röstar har du chansen att skicka EU-kritiker till parlamentet. Men också chansen att skicka socialister och miljöaktivister.

Klara Strandberg

Vad har parlamentet för roll i EU-systemet?
*Parlamentet beslutar om EU:s budget och har lagstiftande makt tillsammans med ministerrådet. Det betyder att besluten i slutändan fattas av ministerrådet – men de kan inte rösta igenom någonting som parlamentet inte godkänt.
* Ministerrådet består av medlemsländernas regeringschefer. Rådet drar upp riktlinjerna för hur EU ska arbeta. Parlamentet och ministerrådets roll motsvarar den som riksdagen har i Sverige.
* Kommissionen består av 27 ledamöter, en för varje land. Dessa utses av respektive lands regering i samråd med kommissionens ordförande. Ordföranden måste i sin tur ha godkänts av parlamentet. Kommissionen fungerar för EU som Sveriges regering gör för Sverige, den tar initiativ till lagstiftning och ser till att beslut verkställs och efterlevs.
n Förutom dessa tre institutioner består EU av: EG-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska rådet.

Parlamentet väljs av folken i EU:s medlemsländer var femte år. Der representerar 492 miljoner människor i 27 länder.
I parlamentet sitter idag 785 ledamöter, efter sommarens val ska antalet krympa till 736.
Inom parlamentet finns det olika samansättningar av politiska viljor. De kan liknas vid politiska partier. De är:
– Europeiska folkpartiet
– Socialdemokratiska gruppen
– Europeiska enade vänstern
– Alliansen liberaler och demokrater
– De gröna
– Europeiska fria alliansen    
– Självständighet/Demokrati
– Nordisk grön vänster    
Parlamentet driver framförallt frågor om miljö, konsumtion och transport samt rättsliga frågor. Sakfrågorna som behandlas i parlamentet är fördelade i utskott. Här är några av dessa:
– Utrikesfrågor
– Internationell handel
– Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
– Transport och turism
– Medborgerliga rättigheter
– Kvinnors rättigheter och jämställdhet

Rösta den 7 juni
* Sverige röstar fram 18 ledamöter till EU-parlamentet (en färre än vi har idag).
* I förra valet röstade 45 procent av det svenska folket.