10 fakta om krisen

1. Det finns ingen krispolitik. Inte ännu. Regeringen lovar satsningar till kommuner och landsting på sju miljarder, men det når inte ens upp till den nivå som Sveriges kommuner och landsting beräknat behövs för att klara dagens anställningar. Med all säkerhet kommer antalet arbetslösa från offentlig sektor därför öka med den nya vårbudgeten.

2.Det finns ingen jobbpolitik. När Borg i tilläggsbudgeten pratar om tio miljarder till arbetslösa så är det i huvudsak en automatisk kostnadsökning. Det vill säga, när antalet arbetslösa ökar så ökar också statens kostnader. Alternativet till dessa ”extra miljarder” skulle ha varit sänkt arbetslöshetsersättning! Att påstå att man då satsar är rätt magstarkt.

3. Kostnaden för att skapa nya jobb inom offentlig sektor ISTÄLLET för att öka arbetslöshetskostnaderna är försumbar. En anställd som förlorar sitt jobb kostar ungefär lika mycket anställd som arbetslös. Den stora skillnaden är om personen ska få göra nytta, det vill säga jobba, eller tvingas gå i arbetslöshet månad efter månad. Orsaken till att regeringen ändå väljer att låta arbetslösheten öka är att man helt enkelt inte vill se en större offentlig sektor.

4. Det vi ser är ingen finanskris, det är en systemkris. Hela idén att låta pengar jaga avkastning på börser och ”finansmarknader”, framför­allt våra pensionspengar, har skapat en enorm bubbla, men orsaken till krisen ligger djupare än så. Vi har haft en politik av skattesänkningar för att öka konsumtionen hos välbeställda. Offentliga sektorn har minskat som del av ekonomin. På samma sätt har löner pressats tillbaka och vinster fått öka för att få fart på investeringar. Men inte heller det har fungerat. Företag investerar allt mindre. Vår verkliga ekonomi har stått och stampat vilket dolts av ett bländverk – finansspekulationen. Världen trodde att den blev rikare men det mesta var luft. Sänkta skatter och sänkt löneandel är motorn bakom krisen. Inte ”slarviga banker”.

5. De fantastiska vinster som svenska företag har gjort har även de till stor del handlat om finansspekulation. Storföretag har tjänat mer på att spela med pengar än att investera långsiktigt. Teorin att ökade vinster ger ökade investeringar stämmer helt enkelt inte. Däremot ger ökade vinster ökade aktieutdelningar. Svenska industriarbetare har under flera år gett bort en halv årslön till aktieägarna i de stora bolagen.

6. Det är inte sant att kommuner och landsting saknar resurser för att investera och skapa jobb. Problemet är att kommuner och landsting under många år avsatt pengar till ”framtida pensioner”, det vill säga skapat fonder som investerats på finansmarknaden. Hela idén är att kommuner ska tjäna pengar på placeringar som i sin tur ska göra att skatten inte behöver höjas när många blir gamla. Nu sprack den spekulationen. För kommuninvånarna hade det nog varit bättre att använda pengarna till investeringar när de fanns.

7. Det finns ingen klimatsatsning som kan bryta krisen. Inte i Sverige och inte i världen. Tvärtom minskar klimatinvesteringarna kraftigt. Investeringarna i förnybar energi har fallit med 44 procent sedan årsskiftet, enligt New Energy Finance. Förra året investerades 155 miljarder euro i världen. Det är en liten summa globalt som nu blir ännu mindre.

8. Krisen kan inte lösas genom sänkta löner. Tvärtom ökar krisen om lönernas andel sjunker ännu mer. I praktiken betyder sänkta löner att företagens vinster hålls uppe utan att pengarna investeras eller skapar nya jobb. Sänkta löner i en kris innebär att pengar överförs från den del av ekonomin som skapar nya jobb (löntagare som konsumerar och utbildar sig) till den del av ekonomin som försöker bli rikare på att flytta pengar.

9. Det land som pressat lönerna ”bäst” är USA. Där har lönerna i praktiken stått stilla sedan 1970. Samtidigt har företagens vinster exploderat. För att löntagarnas levnadsstandard ändå ska öka har löntagarna istället fått låna pengar. Till bilköp och husköp, men också konsumtionsvaror och utbildning. Det mesta av de lånade pengarna kommer i sin tur från de vinster löntagarna skapat genom lägre löner och hårdare arbete. Hela lånebubblan i USA kan därför sägas bero på att löntagarna lånar de pengar de gett bort till företagen genom sina stagnerade löner.

10. Ingen vet ”när det vänder” och ingen vet hur hög arbetslösheten kan bli i Sverige. Varje långtidsprognos är en gissning utan verklig grund. Det enda vi vet är att krisen inte löser sig av sig själv. Idag kastas tusentals miljarder in i banksystem jorden runt för att ”någon annan” ska få fart på hjulen igen. En bättre insats vore att använda pengarna direkt. I investeringar och nya jobb.
 
Johan Ehrenberg
Sten Ljunggren