”Ekologiskt inte lösningen”

Ät upp maten! ryter Marit Paulsen. Hennes nya bok om bristerna med ekologiskt jordbruk har fått kritik, men:
– Jag säger inte att ekologisk mat är dålig, bara att folk borde ta upp huvudet ur ekolådan och inse att det inte räcker, svarar hon.

Härom veckan gav Marit Paulsen ut boken Lurad av laxen – sant och falskt om maten. Den handlar om hur vi människor bör tänka för att äta klimatmässigt rätt, utan att utnyttja jordens fattiga. Detta samtidigt som vi håller oss i form och handlar mat för en rimlig summa pengar. Lösningen på detta är inte ekologisk mat, påstår Paulsen.
Namnet på boken kommer från ”myten om laxen”.
– Vi har alltid fått höra att lax är en bra vardagsmat. Men det går fem kilo fiskmjöl för att producera ett kilo lax. Mjölet produceras av småfisk som fiskas upp ur våra snart utfiskade hav, detta är inte hållbart, säger Marit Paulsen när ETC träffar henne i Folkpartiets avdelning i riksdagshuset.

”Galen tunna”
Boken har väckt debatt och hon kritiseras för att ”hoppat i en galen tunna”, som Rune Lanestrand, redaktör för Småbrukaren, beskriver det i en debattartikel.
Själv är Marit Paulsen glad att debatten tagit fart och menar att det säger sig självt att folk blir skeptiska till hennes resonemang.
– Det jag har skrivit som är kontroversiellt är att ekoodling inte är lösningen på världens problem. Men boken har lett till en del missförstånd och jag borde ha lagt till att odlingen inte heller är ett problem i sig.
Marit Paulsen grundar sina argument på forskning som visar att ekoodlingar kostar mer ur energisynpunkt än det konventionella jordbruket eftersom skördarna blir mindre.
Rune Lanestrand menar istället att om man tar hänsyn till torrsubstans, vitaminer och proteiner i det ekologiska jämfört med konventionellt odlat, är den ekologiska skörden näringsmässigt större än den konventionella.
– Fördelar och nackdelar får man avgöra själv, jag går igenom båda sidor, svarar Marit Paulsen.
Hon vill att människor ska förstå att det inte räcker med att köpa en ekolåda för att rädda världen.
– De som köper ekolådor tror att de gör rätt. Att de blir goda människor för att de köper dyra ekologiska grönsaker, men det är inte lösningen på de stora gåtorna.
Ändå ser hon ett värde i att ekologisk mat har blivit populärt.
– Det är en viktig del i den revolution som måste till i jordbrukspolitiken både lokalt och globalt, säger hon.

”Inte någon hel lösning”
Det är de stora jordbruken som förstör klimatet, anser Marit Paulsen, och dessa kan inte ekologiska jordbruk ersätta. Slätterna där så mycket som möjligt ska produceras under kortast tid, där man har tagit bort diken och stenrös för att skapa ett perfekt odlingslandskap.
– Dessa jordbruk är katastrofala, inte för att man använder konstgödsel eller bekämpningsmedel, utan för att man har rubbat ridåerna som är en förutsättning för att naturen ska fungera. Därför måste vi avställa dessa odlingsmarker och ge tillbaka dem till moder jord.
De jordbruk som lätt ställs om till ekologiska är mindre och kan kallas för naturjordbruk, säger hon. Det är småskaliga jordbruk invid bäckar och sjöar. Men deras uppgift är inte i första hand att producera stora mängder mat, för det kan de inte, utan att upprätthålla det kulturella arvet av jordbruket. Gotlandslamm, Värmlandsnötkött och tomater från Roslagen, är några av dessa råvaror, om vi talar om Sverige.
– De ställer inte till några problem för jorden och bör bevaras, men vi kan inte förvänta oss att denna form av jordbruk kan leverera mat så att det räcker för jordens befolkning att leva på.
Hon vill att vi ska fortsätta att odla så effektivt vi kan på den jord som fortfarande går att använda. Men jordbruket får, enligt Paulsen, inte påverka vattnet under, luften över eller mångfalden bredvid. Det är då vi förstör vår jord.
Men vad är lösningen på livsmedelsfrågan om varken de stora eller mindre jordbruken kan leverera tillräckligt mycket mat på ett hållbart sätt?
– Jag har inte någon hel lösning. Därför kommer jag med ett knappt råd: Det enda man med säkerhet kan göra är att vara sparsam. Att äta upp maten som vi handlar är därför långt viktigare än att köpa ekolåda, säger hon.

Ta hand om resterna
100 kilo, så pass många kilo ätlig mat kastar varje svensk varje år. Mat som kräver energi att framställa. Mest frukt och grönsaker, men även pasta, potatis och mjölkprodukter, hamnar i soppåsen, många gånger för att datumet gått ut.
För att hjälpa människor på traven att sluta slänga ätlig mat, innehåller Lurad av laxen tips på vad man kan göra med rester. Att man kan göra en omelett av överbliven pasta, potatismos av överblivna potatisar eller en pizza av grönsaker som mjuknat.
Men detta kräver tid, vilket människor inte alltid har. Är det inte att uppfostra folk?
– Det räcker med att ta en titt i kylskåpet varje morgon. Och har man inte tid med att laga mat själv, får man helt enkelt ställa större krav på producenterna som framställer halvfabrikat. När konsumenterna reagerar, brukar företagen ändra sig.
Marit Paulsen drar kött- och grönsaksproduktion över samma kam. Det är storleken på jordbruket som avgör skadan på moder jord snarare än produkten i sig. Men hon tycker ändå att människor ska tänka över hur pass mycket kött de äter.
– Vi måste acceptera att äta mindre kött och mer vegetabilier. Det är även hälsosammare, säger Marit Paulsen.

Skrapa en rispa
Den 7 juni röstar svenskarna fram de parlamentariker som ska sitta i EU-parlamentet. Marit Paulsen står som första namn på Folkpartiets lista. Väl där vill hon skaka om jordbrukspolitiken.
– Min högsta önskan är att de EU-pengar som subventionerar jordbruket i Europa ska gå som bistånd till afrikanska kvinnor så att de kan komma in på marknaden med sina råvaror.
Är det möjligt?
– Haha, nej, det tror jag inte. Men man kan alltid skrapa hårt så att det blir några rispor för nästa person att arbeta vidare på.

Klara Strandberg

Marit Paulsen om:
Rätt bil: Den som drar så lite soppa som möjligt. Oavsett om det är diesel, etanol, bensin eller biogas.
Bananer och kaffe: Jag ser helst att alla köper rättvisemärkta bananer och rättvisemärkt kaffe.
Snittblommor: Det är fel att växthusen i Europa används till att odla snittblommor.
Genmodifierat: Kan vara ett bra sätt att producera mat, men hittills är det endast de stora gödselföretagen som dragit vinning av det. För tidigt att vara för eller emot.
Närproducerat: Ja, det är godast.
Avfallskvarn: Är ett bra sätt att ta tillvara på de rester vi faktiskt måste slänga.
Biogas: Är ett självklart steg för att göra om de stora städerna till kretslopp där all energi tas tillvara.