Jas i Bangalore

Indien ska köpa nya jaktplan och tillverkare tävlar om kontraktet. Saab är på plats för att försöka genomföra vad som skulle bli Sveriges största vapenaffär någonsin. Regeringen har redan godkänt – trots att Indien har både kärnvapen och hundratals miljoner fattiga.

Vapenföretag från stora delar av världen dras som flugor till Indien när deras flygvapen ska ersätta sin gamla flygflotta med 126 nya stridsflygplan. Det är till Bangalore och Asiens största stridsflygplansmässa som de kommer för att visa att just deras plan är bäst. Saab marknadsför sitt Jas 39 Gripen hårt. På plats är också den indiska och svenska fredsrörelsen som genom demonstrationer och manifestationer utrycker sitt motstånd mot vapenhandel och upprustning.
Redan från flygplatsen in till Bangalore ser man dem. Stridsflygplan efter stridsflygplan svischar förbi längs vägarna på enorma reklamaffischer: Ryska Mig, amerikanska F16 och, ja, också Sveriges eget Jas 39 Gripen, eller som den kallas i internationella sammanhang: The Gripen Fighter.
För de flesta indier som besöker mässan är Aero India 2009, den 10-15 februari, en häftig flyguppvisning dit man tar familjen på picknick. För säljare och köpare av vapen är det ett ovärderligt tillfälle att göra stora affärer. Mässan äger rum på flygvapnets flygplats i utkanten av Bangalore. De jättelika hangarerna används som mässmontrar.

Affär värd 70 miljarder
Saab har inte sparat på krutet. De har i början av året öppnat ett New Delhi-kontor och har 200 kvadratmeter på mässan. Stridsflygplansaffären med Indien skulle inbringa 70 miljarder kronor – Sveriges största vapenaffär någonsin.
– Det är inte vapen vi säljer, poängterar Anne Lewis-Olsson, kommunikationschef för Gripen International inom Saab. Det är flygplan.
Även om Jas 39 Gripen inte säljs med tillhörande ammunition så klassas det som krigsmateriel och måste ha godkännande av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som är den myndighet i Sverige som godkänner eller nekar vapenexportaffärer. Under 2001 till 2008 har ISP godkänt vapenexport till cirka 60 länder. Under denna tid har endast ett ärende lämnats över till regeringen. Medan vapenexport till USA under brinnande Irakkrig och till konfliktfyllda Colombia och till många andra konflikthärdar har fått ja av ISP, så valde man att lämna över ärendet om Jas till Indien till regeringen, vilken godkände att Saab lämnade offert till Indien för de 126 stridsflygplanen.

Kan bestyckas med kärnvapen?
Varför ISP ansåg att det var så svårbedömt att man lämnade över ärendet till regeringen vill ISP inte svara på.
Enligt statistikinstitutet SIPRI är det mycket sannolikt att Indien kommer att vilja kärnvapenbestycka sina nya stridsflygplan. Detta skulle kunna vara ett av skälen.
– Rent tekniskt är det inte möjligt att hänga på kärnvapen, säger Jan Widerström, vice president vid Saab International India AB på plats i Bangalore. Om Indien ändå skulle vilja sätta på det skulle Saab vägra. Dessutom skulle ISP inte ge tillstånd till ett sådant.
I Saabs reklamblad för Jas på mässan säger de att ”Gripen kommer att uppfylla eller överträffa varje operationellt krav definierat av det indiska flygvapnet”. I en annan hangar hittar jag ett av världens största vapenföretag, Lockheed Martin, som konkurrerar med Saab med sitt plan F16 Superviper.
– Man kan sätta kärnvapen på vad som helst. Det kan inte vara tekniskt omöjligt att sätta kärnvapen på Jas,
säger Richard Harris, senior manager för Lockheed Martin, som tidigare jobbade som pilot i amerikanska flygvapnet.

”På bekostnad av fattiga”
Utanför huvudingången till stridsflygplansmässan har indiska fredsaktivister samlats för att visa sitt missnöje med de massiva vapenaffärer som pågår innanför portarna. Polisbevakningen är massiv.
Inget får gå fel när så mycket står på spel för den indiska regeringens anseende. Poliserna börjar skruva på sig när de ser fredsaktivisterna hoppa från lastbilsflaken och ställa sig på ett led utanför huvudingången. Med en bokstav på varje mage formar de orden: ”Minska militärutgifterna, ge social välfärd.” I tre dagar har de samlats för en nedrustningskonferens parallellt med Aero India.
En av de många kvinnorna i ledet är Elsey Jacob, 61 år, som arbetar i en gräsrotsorganisation för kvinnor i jordbruket. På frågan om hon känner till Sveriges vapenexport till Indien svarar hon:
– Vi vet att Sverige säljer vapen till Indien. Det är ingen hjälp för vårt land. Det gynnar ingen annan än vapenindustrin. Vapenexporten till vårt land sker på bekostnaden av de fattiga som får ge sitt liv på grund av försäljningen. Pengarna ni tjänar på vapenexport är blodspengar.

Vapenexport – het potatis
Cruz Keerthi, 25 år, är socionom och anställd av en organisation för utveckling av landsbygden.
– Vi har mycket fattigdom i vårt land. Trots detta spenderas det miljarder och miljarder på vapen. Varje rupee vi spenderar på vapen är ett slöseri. Vapnen kommer inte att ge fred.
Anna Ek, ordförande i Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, är på plats.
– Precis som vapenindustrin jobbar tillsammans över nationsgränserna måste också vi i fredsrörelsen samarbeta land till land. Indien har köpt svenska vapen under lång tid. Politiker och vapenföretagen säger att vi behöver vapenexporten för att den ger jobb i Sverige. Ska dessa människor här i Indien behöva lida för att vi ska ha jobb i Sverige? Den svenska vapenexporten är den heta potatisen som kastas runt mellan myndigheter, politiker och vapenindustrin. Det är väldigt svårt att få någon att ställa tillsvars. Det är knappast fler stridsflygplan som världen behöver.
Poliserna väntar inte länge innan de börjar knuffa bort aktivisterna och hota med arrestering om de inte flyttar sig. Aktivisterna kämpar tappert för att stanna kvar men blir till slut knuffade in i sina lastbilar. Dagen efter är några av dem tillbaka. Nu står de och delar ut flygblad till mässans besökare som lägger ut argumenten varför Indien bör nedrusta och istället satsa på ett välfärdsprogram som täcker alla medborgare.

Martin Smedjeback

Fredsaktivist, ickevåldsutbildare och skribent. 2001-2008 jobbade han som ickevåldssekreterare på Kristna Fredsrörelsen. Han är nu aktiv i Kampanjen Avrusta inom Nätverket Ofog. Den 9 mars 2009 dömdes han för en avrustningsaktion på Saab Bofors Dynamics i Eskilstuna där han  hamrade på Carl Gustav-granatgevär. Sitter nu häktad för en annan aktion mot SAAB, som utfördes den 22 mars. Rättegången inleds idag måndag.